Urbanisering är i grunden en fråga om tillgång och efterfrågan – människor och företag kommer att flytta dit där deras behov möts på bästa sätt. Därför är utvecklingen av stadsmiljö och offentliga platser viktigt i mindre städer.

Under pandemin hoppades mindre orter och städer på att bra kommunikationer, distansarbete och låga bostadspriser skulle leda till den perfekta tillströmningen av nya innevånare, men det finns ingen omfattande data som tyder på att dessa förhoppningar blivit verklighet i större skala. Det finns enstaka exempel men trenden är inte statistiskt sett stark. Några valde att lämna citylivet bakom sig, ja, men samtidigt har antalet barnfamiljer som flyttar till stadskärnor ökat. Familjerna känner helt enkelt att det finns fler tjänster och aktiviteter för familjer som bor i centrum.

Man kan säga att pandemin gav insikter kring kvalitet: Folk fick upp ögonen för staden, hur våra gator och torg lever (eller är tysta), och funderingar uppstod kring hur de kommer att se ut i framtiden. Utvecklingen påverkas av demografi, teknologi, digitalisering, nya affärsmodeller med mera – och så sant, även av en förändrad arbetsmarknad med distansjobb som en del av den nya vardagen. För oss som arbetar med Urban Affairs är denna helhet och problematik det vi arbetar med till vardags när vi hjälper våra kunder hantera de risker och möjligheter som finns när det kommer till stadsmiljö och urban utveckling.

Den urbana miljön som möjlighet

Oavsett storleken på en stad, har varje stad ett centrum. Det är möjligt att mäta livligheten och energin: Parametrarna är antalet personer, hur lång tid de spenderar i centrum och hur mycket pengar som spenderas i de lokala butikerna och serveringarna. Ett livligt centrum höjer en stads attraktivitet, vilket i sin tur kan mätas i förändringarna i befolkningen, affärerna och värdet på bostäder samt lokaler.

Hur kan man locka mer folk till en stadskärna? Nyckeln är stadsplanering och förmågan att se den stora bilden. Digitalisering, distansarbete, cirkulär ekonomi, nya affärsmodeller – allt detta påverkar folk och företag.

I den urbana miljön finns också möjligheter att testa nya idéer eller design. Ett bekant exempel är hur tjänsteinnovationer så som dark stores och dark kitchens utvecklades. I vissa fall kan en idé som testas i centrum påverka den fysiska vardagen av alla stadsbor och besökare, till exempel när kommunen väljer en ny design för trottoarer eller cykelbanor.

Staden som vårt gemensamma urbana vardagsrum

Med ett fokus på användarupplevelsen av offentliga utrymmen, som påverkas av ovan, hittar vi till frågor som: Vart går folk, vilka vägar väljer de, är det säkert där, vilka andra använder platsen och till vad, vad saknas? Varför passerar folk bara, eller stannar de ett tag, hur länge? Finns det offentliga bänkar? Finns det offentliga toaletter? Frågorna är många.

Vi tänker ofta att vi måste ha en anledning att besöka en plats, men följdfrågan blir varför vi väljer att stanna där ett tag? ”Människor lockar andra människor” är en beprövad visdom som vi fått av 1900-talets urbanister William Whyte och Jane Jacobs. Att en stadskärna eller centrum blir till ett gemensamt vardagsrum där folk trivs kräver arbete!

Rykte och marknadsföring kan alltså göra skillnad, men det krävs konkreta handlingar och planer. Ett intressant exempel är Borgå, en pittoresk stad öster om Helsingfors i Finland. De har med bra kommunikationer till Helsingfors lyckats locka till sig nya innevånare bättre än flera andra orter på pendlingsavstånd från huvudstaden. Nu håller de på att ersätta ett äldre köpcentrum med en lång park som ska binda samman tre torg. Det gemensamma vardagsrummet växer med populationen, så att säga, på ett naturligt sätt.

(För övrigt finns det många exempel som visar att stora gallerior inte är bra för stadsmiljön eftersom de tömmer gator på livlighet. Köpenhamns nya överdimensionerade och mycket kritiserade Ørestad är ett exempel på vad ett gigantiskt köpcentrum kan göra med en stadsmiljö, trots bästa avsikter.)

Erfarenheter ändrar uppfattningen om staden

Slutligen, så måste vi kort tangera den ”tillfälliga befolkningen” som njuter av och bidrar till stadsmiljön. I den gruppen ingår turisterna, naturligtvis, men även studenter eller deltagare i olika roliga test-living-kampanjer. Ett exempel på det sistnämnda är Hej Hemby-projektet mellan Övertorneå och Pajala. Ett annat, lite äldre exempel är när Gotland lockade folk att prova på ”livet som en gute” på ön. Dessa besökare sprider inte ordet om endast en destination eller plats med aktiviteter utan de beskriver den generella upplevelsen av att vara där, upplevelsen av den urbana stadsmiljön. Genom att lyssna även på dem får vi upp ögonen för problem och möjligheter från en annan vinkel, insikter som både de stora och de mindre städerna har nytta utav.

Fyra exempel på imponerande kulturhus i Norden

Dessa håller sina dörrar öppna till allmänheten oavsett årstid, och erbjuder ett generöst utbud av aktiviteter för såväl stadsbor som besökare:

1. Oodi eller Ode som den heter på svenska, Finlands största bibliotek, beläget i Helsingfors absoluta centrum. En livlig plats som även blivit en internationell snackis.
2. Dokk1 – där kultur och multimedia möts i Århus, Danmark. Hit lockas man av till exempel biblioteksverksamhet som musikevenemang.
3. Deichman Bjørvika, Oslos största bibliotek, som trots sina antal kvadratmeter och omfattande samling (450 000 böcker!) är designad på ett så finurligt sätt att alla upplever lokalerna som trivsamma.
4. Sara kulturhus i Skellefteå är ett av världens högsta trähus med sin 20 våningar. Den kallas ett fyrtorn för Västerbotten, norra Sveriges nya landmärke, och erbjuder flera olika typer av mötesplatser för kreativitet.

Besök den engelska versionen av detta blogginlägg för fler exempel.

Kontakt:
Pärtel-Peeter Pere
Senior Advisor, Urban Affairs
+46 (0)70 794 9021, paertel-peeter.pere@miltton.com
Pärtel-Peeter Pere är senior rådgivare inom Urban Affairs. Han har arbetat med såväl nordiska huvudstäder som småstäder. Han tycker om arkitektur, städer och att skriva musik.

Miltton erbjuder Urban Affairs-tjänster både till privat och offentlig sektor. Vi hjälper näringslivet göra bättre affärer och positionera sig i konkurrensen. För kommuner och städer erbjuder vi ett insiktsarbete med strategirådgivning som stöttar beslutsfattare i den snabba förändringen. Milttons unika erbjudande gör det möjligt för oss att hantera urbanisering ur flera perspektiv, inklusive kundinsikt, global insikt, varumärke och beslutsfattande.