Det har nu blivit känt att även Annie Lööf var måltavla för att dödas i Visby under Almedalsveckan. Sverige har mist en statsminister och en utrikesminister och många fler politiker har blivit utsatta för hot, trakasserier och våld. Jag vet av egen erfarenhet vad det gör med en som människa när man på morgonen möts av budskap utanför sin bostad att man ska dödas. Eller när hundratals inlägg och kommentarer på sociala media handlar om angrepp på ens person och att man borde skjutas. Det påverkar mycket mer än man kan tro. Jag har själv svårt att tro att jag kommer återvända till offentliga roller givet det hat man får utstå.

Ett angrepp på en folkvald är ett angrepp på det öppna demokratiska samhället. Vi hade kunnat ha en situation där Lööf mördats och vem vet vilka fler i Visby. Nu stoppades mördaren av en handlingskraftig medborgare och dom mot vederbörande kommer under hösten. Vi kan alla bidra till att hyfsa samtalet så det handlar mer om sak än person och därmed minska hatet mot de folkvalda. Det gäller inte minst partierna själva som starkt bidrar till ett aggressivt tonläge mot enskilda politiker. Så att titta sig själv i spegeln om jag är politiker, partifunktionär eller ledarskribent är en bra början till att få ett rimligare tonläge i den politiska debatten.

Valrörelsen så här långt

Vi går nu in i den fas av valrörelsen då stor del av väljarkåren på allvar bestämmer sig för vad man ska rösta på. Utfrågningar, debatter och valkompasser är dagliga inslag för valmanskåren på vägen till valurnan. Helt avgörande för statsministerkandidaterna Andersson och Kristersson är att de flyttar över väljare till sina respektive regeringsunderlag. Rörelser inom de nya blocken är rätt ointressant. Högersidan har normalt sett större trovärdighet i frågor som rör brottsligheten och vänstersidan det som rör välfärd. Hittills har vi haft en valrörelse som handlat mycket om just brottslighet, men även om skenande elräkningar och hur vi ska säkra landets elförsörjning.

Därför är det inte konstigt att Socialdemokraterna ägnat mycket tid åt att lägga förslag som ska visa att även de har lösningar framåt på dessa områden. Frågan är dock om väljarna verkligen kan lita på att till exempel S menar allvar med sin plötsliga omsvängning till att det behövs mer kärnkraft. De senaste 25 åren har den faktiska politiken S fört i regeringsställning medfört att vi har mindre kärnkraft och ett alltmer osäkert system för elförsörjning. Andersson fick konkreta frågor om det i SVTs utfrågning och svaren visar att det är tveksamt om det finns en ny politik. Till skillnad från det som rör vindkraften finns inga förslag från S som i verkligheten skulle göra att det investeras i ny kärnkraft. Därmed återstår besvärande frågor om hur Sverige på relativt kort tid ska kunna öka elproduktionen och på sikt fördubbla den.

Andra halvlek

Vad kan vi då vänta oss mer av den återstående tiden av valrörelsen? Plånboksfrågorna har ökat i betydelse de senaste månaderna då svenskarnas oro för en försämrad privatekonomi växt snabbt. Sverige går in i en lågkonjunktur och det kommer ha negativ effekt med fler arbetslösa och lägre skatteintäkter, vilket kommer drabba privatekonomin vad än som sägs i valrörelsen.

Om vi förenklat tänker oss att vi nu går in i valrörelsens andra halvlek kommer vi sannolikt höra mer av det som rör välfärden. Problemen med eftersatt kvalitet i skola, vård och omsorg samt personalbristen kommer inte bli mindre framöver. Tvärtom är alla dessa problem växande. Lägg därtill ökade kostnader för att rusta försvaret och förstärka brottsbekämpningen med poliser, domstolar och fängelser.

Jag avundas inte mina gamla kollegor i kommunerna som nu ska göra budgetar för de kommande åren. Inflationen slår hårt mot offentlig sektor när man ska köpa in livsmedel, snöröjning, elektricitet och annat som krävs för att hålla en skola eller äldreboende igång. En jobbig fråga som inte blir mindre när inflationen skenar är pensionsskulden till tidigare anställda i kommuner och regioner. Den kommer räknas upp med nära tio procent och tvingar fram rationaliseringar och besparingar för att klara utbetalningar av pensionerna.

Den halvlek vi nu går in i kommer handla mer om ekonomin för riket och hushållen, välfärden och vem som har bäst förmåga att leda Sverige under en besvärande lågkonjunktur med ett pågående krig i Europa. Valnatten har alla förutsättningar att bli en rysare som kan få sin lösning först några dagar senare när utlandsrösterna räknats.

Energifrågan också stor i omvärlden

Hela Europa står inför en mycket orolig vinter när tillgången till energi och priserna är mycket skakiga. Storbritannien har tagit beslut att bygga ny kärnkraft då man är hårt pressade av bristen på energi och skenande priser. Inflationen i Storbritannien spås nå hela 18% i januari mycket på grund av energikostnaden och vi kan anta att situationen blir illa i övriga Europa kommande vinter.

Kriget passerar halvåret

Att Ryssland inte skyr några medel för att utplåna Ukrainas befolkning och samhälle visas när man återigen använder bombningar som medel för att slå sönder och döda. FN bedömer att 40% av Ukrainas befolkning, varav över 3 miljoner barn, är i akut behov av humanitärt stöd för att klara livshållningen.

Ukraina behöver allt stöd vi kan ge som individer och nationer för att klara kriget. Drönarna Bayraktar spelar fortsatt en viktig roll för Ukraina och insamlingar pågår löpande för att de ska ha råd att köpa in fler för att mota ryssarna.

Samtidigt verkar Putins specialoperation, som han kallar kriget, inte alls gå som det är tänkt. Stor förluster av soldater (hela 80 000 är dödade eller skadade), officerare och materiel belastar ryska samhället. Men svaret på det är att Putin nu beordrar en expansion av krigsmakten med att utöka med 137 000 anställda. Hur länge orkar Rysslands ekonomi med ett sånt här krig?

Hemläxa – att lära oss mer om Finland

Vårt historiskt starka band till Finland blev oerhört tydligt under vintern och våren när den nya säkerhetspolitiken med NATO beslutades. Dock är det fortsatt så att vi svenskar har mer att lära om vårt grannland Finland. Göteborgs-Posten skrev en bra ledare där de reagerat på vad svenska partiledare sa om Finland och de grava kunskapsluckor som uppvisades. Framöver kommer vår relation med Finland bli allt närmre och allt mer intensiv så det skadar inte om vi alla visar lite mer intresse för vårt östra grannland.

Niklas Nordström

vecka 34 2022

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.