Julledighet för regering och riksdag, men det finns saker att ta itu med 2023

När de flesta av oss ska summera året så gör såklart våra folkvalda också det. Statsministern gjorde det i ett jultal som är värt lyssna till. Där pekar han ut de centrala frågorna för Sverige som han och regeringsunderlaget bedömer det. Fokus på nationell säkerhet och medlemskapet i NATO, kampen mot brottsligheten och att trygga elförsörjningen är frågorna som lyftes fram.

Statsministern talade om att det är bistra tider som ligger framför oss och att det kommer kräva att vi alla bidrar för att ta oss genom krisen. Konjunkturinstitutet bedömer att lågkonjunkturen kommer hålla i sig till 2025, låg eller negativ tillväxt och räntan kommer fortsätta ligga på en högra nivå än vi vant oss vid.

Sverige riskerar hamna i EUs bottenskikt givet att vi har så stor del av befolkningen utanför arbetsmarknaden, elförsörjningen haltar och ger oss elpriser vi aldrig varit med om som hushåll och företag. Svenska hushållen är också högt belånade och därmed känsliga för högre räntor som vi nu får leva med så långt vi kan överblicka.

Givet detta svåra läge så skulle jag säga att om det är någon gång politiken är mottaglig för reformer som främjar jobb och tillväxt är det nu. Här är det värt lägga tid och pengar på public affairs de kommande åren då lyhördheten från politiken för förslag som hjälper oss ta Sverige ur krisen kommer vara stor.

Statsministern talade om hur viktig skolan är för att få fler unga att ta sig genom den med grundläggande kunskaper. Det kan inte nog betonas. Det kommer löpande oroväckande rapporter om hur arbetsmiljön är i skolan och det är ingen vacker läsning om hur lärare misshandlas, hotas, trakasseras och hånas. Jag skulle tro att vi närmar oss en punkt där facket och Arbetsmiljöverket kommer stoppa undervisningen om man inte kommer till bukt med ordningen i skolan. Kom också ihåg att de skolor som har de värsta problemen redan har väldigt mycket mer resurser än andra skolor. Skolpengen som man reglerar det hela med inom kommunerna är högre i skolor där det krävs mer resurser för att klara uppdraget. I Stockholm har till exempel skolorna på Järva dubbel skolpeng jämfört med skolor i stan. Så det är inte bara en resursfråga. Problemen går djupare än så.

Opinionsläget är inte ett valresultat 2026

Vad kan vi säga om valåret och tiden efter valet? Det tog mer tid än vi trott att bilda regering och när den väl kom på plats så var det med den brutala insikten att det är en sak att lova förändring i opposition och en annan att utföra den när man själv har makten. Regeringen och SD har en del att tänka på inför 2023 hur man ska komma på offensiven igen efter en start som inte blev så enkel som man trott. Mätningarna visar på riktigt dåligt förtroende för regeringen och väljarna är allmänt negativt inställda där 6 av 10 anser att utvecklingen i Sverige är på väg åt fel håll.

Socialdemokraterna har snabbt gått in i rollen som oppositionsparti med opinionssiffror som ger medvind och en iver att visa på vallöften från regeringsunderlaget som inte infriats. Gällande Centerpartiet är det svårt säga så mycket om tills de är klara med valet av ny partiledare. Då börjar deras mycket svåra resa att hitta en politik som kan få landsbygdsväljarna att återvända, samtidigt som man ska behålla de liberala storstadsväljarna. Miljöpartiet verkar ha svårt att hitta ett budskap som fungerar när verkligheten blir alltför besvärande med energikris i Europa och elräkningar som skenar i Sverige. Vänsterpartiet verkar mest vara sura och går runt och svära på partikansliet, missnöjda över att deras förhoppningar om stora framgångar uteblev. Att det finns ett samlat alternativ i opposition är svårt hävda.

Även om det är motvind för regeringen och SD nu så är det värt påminna om att det spelar väldigt liten roll om fyra år. Det kommer hända många saker som påverkar hur väljarna ser på de olika partierna och regeringsalternativen när vi väl är där. Många av de saker som regeringen och SD vill genomföra ska först utredas och beredas innan det ens är nära beslut. Konjunkturen kommer med alls sannolikhet att ha förbättrats och därmed läget för svenska hushållen när vi närmar oss valet. Så vi kommer inte veta ännu på länge om den nya inriktningen på politiken har önskad effekt eller inte. Tålamod såväl för den som gillar regeringen eller ogillar densamma kommer krävas då vi inte vet utfallet av politiken.

Kommer det en omsvängning av narkotikapolitiken?

I många år har Sverige stolt stått upp för en hård syn på narkotika och det såg länge ut att fungera. Men som så ofta förändras saker med tiden och så även detta område. Sverige har nu högst andel som dör i överdoser i hela EU, fyra gånger högre än snittet i EU, och det är ca tio gånger fler som dör av narkotikarelaterade orsaker än som dör i skjutningar.

Som ofta har politiken en tendens att reagera sent på förändringar och det här området verkar inte vara ett undantag. Morgan Johansson gick för 20 år sedan ut som minister och lovade att Sverige skulle vara narkotikafritt inom tio, det vill säga senast 2012. Som vi alla vet har det inte blivit så och narkotikan är en av de främsta motorerna i den kriminella ekonomin.

Kan det bli en omsvängning? Forskare och politiker som Sara Skyttedal väcker frågan om det är dags för Sverige att se över sin politik då den inte fungerar som tänkt. Tidigare har alla partier som ingår i nuvarande regeringsunderlag ställt sig bakom att det är dags för en. Det blir intressant att se om omsvängningen nu kommer.

Avtalsrörelsen avgör mycket för svensk ekonomis framtid

Facken och arbetsgivarna inom industrin har nu inlett den formella avtalsrörelsen när båda parter gjort sina bud offentliga. Även om det skiljer sig åt i förväntningar, fullt normalt, så är det ändå en enorm styrka i Sverige med den ordningen vi har där vi utan strejker kunnat komma överens. Den skenande inflationen kommer med tiden ge med sig givet att lönerörelserna hålls på rimliga nivåer. Så låt oss för allas skull hoppas att det särskilt i år går att behålla freden och samförståndet på arbetsmarknaden.

Ta bara hur det ser ut i Storbritannien där lönekraven ligger på väldigt mycket högre nivåer och strejkerna avlöser varandra. Samhället lamslås periodvis beroende på vem som strejkar inom transporter, post, vård och andra sektorer. Det borde vara avskräckande för parterna i Sverige. Ta bara hur det ser ut i Storbritannien där lönekraven ligger på väldigt mycket högre nivåer och strejkerna avlöser varandra. Samhället lamslås periodvis beroende på vem som strejkar inom transporter, post, vård och andra sektorer. Det borde vara avskräckande för parterna i Sverige.

Sverige ska leda arbetet inom EU från 1 januari

Som en del i EU-medlemskapet tar Sverige över ordförandeklubban i det löpande arbete som pågår mellan medlemsländerna. Jag tycker jag lärde mig mycket av att lyssna på SR Europapodden och på intervjun med Jessica Roswall, EU-ministern. Helt klart är att säkerhetsläget kommer prägla ordförandeskapet och att trygga att EU fortsättningsvis kommer hålla en enad front gentemot Ryssland. Det kommer vara en tuff tid då ekonomin runt om i Europa blir sämre som en följd av kriget. Då är det frestande att tala om att förhandla med Ryssland. Sveriges linje är dock tydlig att det inte är aktuellt.

Svåra frågor finns på agendan som hushållens ekonomi och principen om frihandel. USA har agerat på ett sätt som utmanar europeiskt näringsliv och samhälle med allt fler subventioner och politik som ska gynna amerikanska företag. Sverige har en svår roll här då vi efter att Storbritannien lämnat inte har så många allierade på sin sida i kampen för frihandel och marknadsekonomi utan statliga subventioner. Det vore inte en bra ordning för ett exportberoende litet land som Sverige om de stora ekonomierna ska tävla med subventioner och statsstöd.

Ryssland är ett ruttet land och Ukraina är utsett till årets nation av The Economist

New York Times har gjort ett stort reportage som lämpar sig att läsa i mellandagarna. Det handlar om det journalisterna lyckats få fram genom att lägga pussel av öppna källor och samtal med folk som finns på insidan i Ryssland. Putin verkar ha varit väldigt isolerad och tagit de avgörande besluten på egen hand. Därmed suttit och fantiserat ihop hur kriget skulle gå, vilket sen visats inte fungera i realiteten.

Det är hemska berättelser om hur ryska soldater inte utrustas, inte har mat och som bokstavligen ser sina kamrater slitas i stycken när Ukraina slår tillbaka med moderna vapen, drönare och artilleri. Ryssland kastar med berått mod sina egna soldater in i ett krig som de inte är rustade att föra. Putin och hans anhang verkar heller inte ha någon som helst tanke på att avsluta kriget. När Putin samlade höga militärer, politiker och andra beslutsfattare så var budskapet tydligt. Armén ska växa, kriget ska fortsätta och kärnvapnen ska hållas redo i kampen mot NATO och väst. Inte minst angav försvarsministern i Ryssland att det krävs förstärkningar på västra sidan när Finland och Sverige går med i NATO. Ryssland har nu förlorat minst 100 000 soldater i kriget och svaret på det verkar vara att kasta in ännu fler outbildade soldater som kanonmat.

Zelenskys besök i USA där han träffar president Biden och kongressen är viktigt för att säkra fortsatt stöd från USA, givet att en del Republikaner varit kritiska till stödet. Ska amerikanska folket fortsätta vilja stötta Ukraina gäller det att som Zelensky gör besöka landet och visa tacksamhet för stödet och påminna om vikten att hålla i det. Såväl Biden som kongressen tog emot Zelensky som en hjälte. I kongressen fick han stående ovationer av de folkvalda som en viktig symbol för hur USA kommer fortsätta ge Ukraina sitt stöd.

Det sätter också positiv press på EU och Sverige att öka stödet till Ukraina. Det är trots allt vi som påverkas mest av kriget och är mest angelägna om att Ukraina kommer ut som vinnare. Låt oss hoppas Sverige under ordförandeskapet kan bjuda in Zelensky till att träffa EUs ledare för att diskutera om framtiden för Ukraina och Europa.

The Economist brukar utse årets nation utifrån kriterier som de anser visar att landet utvecklats bäst under det gångna året. I år bryter man den traditionen och utser Ukraina till årets nation. De argumenterar klokt om hur vi alla imponerats över deras mod, motståndskraft och uppfinningsrikedom mitt i allt de får utstå.

Äventyret Twitter och Musk fortsätter

Elon Musk lade ut en omröstning på Twitter som han lovade att följa om huruvida han skulle avgå som VD för Twitter eller inte. Utfallet röstade för att han skulle avgå så då gjorde han det. Exakt vad den manövern handlar om får väl tiden utvisa, men det står helt klart att han fått kritik av aktieägare i Tesla om att det inte funkar att missköta uppdraget som Teslas VD.

Musk deltog i finalen i fotbolls VM och det har rest frågor om vilka han umgicks med och vad som avhandlades. På bilder från arenan syns han i sällskap med Donald Trumps svärson Jared Kushner, en rysk Putinlojalist som är sanktionerad av väst, investerare från diktaturer som Qatar och Saudiarabien, Turkiets president Erdogan med flera. Allt som allt inget snyggt sällskap han omgav sig med.

Inför julledigheten

Nu blir det paus med nyhetsbrevet till vi är åter efter helgerna. I väntan på det kan ni läsa min kollega Niclas Karnhills råd om krishantering under ledigheten.

Vill du ha en bra spellista med julmusik kan du testa min som ett alternativ till annat du lyssnar på

Som bonus får ni också en försäkran från en bostadsrättsförening om att man efter att noggrann undersökning kan konstatera att det INTE finns spöken på vinden!

God jul och Gott Nytt År!

Niklas Nordström

vecka 51 2022

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.