Vad kan vi dra för slutsatser av det politiska läget?

Socialdemokraterna går starkt och har opinionssiffror som man inte haft på många år. Uppenbart har man kompenserat för förlusterna till SD (äldre, arbetare, industriorter, landsbygd…) med andra typer av väljare (kvinnor, större städer, akademiker…). Även Moderaterna går bra och har växt i förhållande till valresultatet. Sverigedemokraterna faller tillbaka om än på en fortsatt hög nivå. Det är hela fyra partier som cirkulerar kring 4 %-spärren. C, MP, L och KD har alla anledning att vara nervösa hur de ska ta sig genom mandatperioden och vända denna utveckling. Fakta är att många av de som återvänt till M och S efter valet var stödröster till KD, L och MP. Så utan dessa stödröster hade de tre partierna sannolikt inte klarat spärren till riksdagen vid höstens val. Om inte partier av egen kraft kan samla ihop väljare så man klarar spärren – ja då har dessa partier stora problem att fundera över när inte politiken lockar fler.

Att SD tappar är troligen resultatet av de vidlyftiga vallöften som ställdes ut om kraftigt sänkta drivmedelspriser och annat som skulle gå fort och lätt att fixa. Verkligheten visar sig som ofta vara mer komplicerad än man vill tro och det får nu SDs företrädare lära sig den hårda vägen. Det hjälper heller inte att det redan börjar komma avhopp, senast Widding som blir politisk vilde i riksdagen. Intervjun med henne i Sveriges Radio var avslöjande om att hon har en del mycket märkliga åsikter om vaccin mot Covid och klimatet. Det är dock ett otyg att de som hoppar av sina partier fortsätter sitt arbete i riksdagen. Den övertro dessa avhoppare likt Widding har om sin egen persons betydelse är löjeväckande. Utan att ha kandiderat för sitt parti hade de inte blivit invalda från början. Därav borde dessa riksdagsledamöter avgå i samma stund de lämnar sitt parti.

Men opinionen är en sak och det är ännu lång tid till valet 2026. Mer intressant är vad den faktiska politiken säger. Nu har regeringen och SD presenterat sitt förslag till vårbudget och oppositionen har lagt sina förslag. Det jag tycker är oroande är att riksdagspartierna har så ont om idéer på hur vi ska komma till rätta med stora frågor som att finansiera upprustning av försvaret, upprustning av polis och kriminalvård, få upp tillväxten, få fart på jobben, investera i eftersatt infrastruktur och framtidens elförsörjning bland annat. Det är förstås så att det inte är i vårbudgeten som de stora frågorna ska hanteras, men jag tycker ändå det finns anledning till oro att det inte pågår en intensivare debatt om hur vi ska få fart på ekonomin.

Arbetslösheten är bland de högsta i Europa och tillväxten kanske den sämsta i EU. Det är frågor som politiken borde lägga sin vakna tid på och inte frestas att göra utspel som låter bra för dagen.

Jag räknade på S förslag om att tillföra 700 miljoner till kommunerna för att bland annat servera skolmat under sommarlovet. Luleå som jag av förklarliga skäl kan bäst skulle få knappa fem miljoner av de pengarna. Skolbudgeten som helhet är ca 2 miljarder. Vi talar alltså om tillskott som inte är nära att täcka de kostnadsökningar man har för inflationen ute i kommunerna. Och S är inte ensamma att lägga sådana förslag, tvärtom. Rikspolitiken är alltför fixerad vid att mata media och sociala media med tacksamma munsbitar att rapportera, men de gör ingen nytta för Sveriges framtida utveckling.

Ska samhället stå på de skötsammas eller skurkarnas sida?

I kölvattnet av de kriminellas allt våldsammare framfart så drabbas självklart oskyldiga. Till exempel radhusägare i en förort till Stockholm som nu får erfara allt krångel och alla kostnader som drabbar dem efter det att deras hus blev skadade av en bomb som de kriminella smällde av. De som nu ska reparera sina hus får sköta det hela själva och åker på en rad kostnader som inte deras försäkringar täcker.

Att brottsoffren sällan får ersättning som är mer än symbolisk har vi lärt oss genom åren. Till det kommer nu företeelser som ovan där företagare och hushåll får ta pengar ur egen ficka och hantera kostnader som uppstått av den brottslighet de drabbas av. Om du är sjukskriven på grund av ett brott du utsatts för får du 2 800 kronor per månad. En person som blivit våldtagen kan få 15 000 kronor. Efterlevande till någon som mördats kan få 60 000. Men för de som får sin bostad förstörd ges ingen ersättning utöver det försäkringen täcker. Och som vi alla vet finns det självrisker och avskrivningar på grund av slitage och ålder som man får stå för själv.

Samtidigt har vi ett system som generöst kompenserar kriminella som inte kunnat dömas. 2022 betalade justitiekanslern 97 miljoner till personer som suttit häktade och inte kunnat dömas. Inte sällan gängkriminella som vägrar samarbeta med polis och rättsväsende. Polisen vittnar om hur de sedan får problem att beslagta bilar, klockor och annat av de kriminella då de kan hänvisa till skadestånden de fått av staten, alltså från oss skattebetalare.

Beloppen som betalas ut är helt absurda. En person som satt häktad en och en halv månad, ca 45 dagar, fick skadestånd på hela 560 000 kronor. Mer än vad försvarsadvokaten krävt.

Men det slutar inte där. Dessutom finns det en rad kriminella som är dömda och efterlysta, men håller sig undan rättsväsendet som uppbär olika bidrag och ersättningar från samhället. Hur detta är möjligt är för mig en gåta.

Justitieministern har sagt att det ska ses över hur och på vilka nivåer skadestånd ska utbetalas till de som inte döms. Det är helt nödvändigt som signal till skötsamma och hederliga.

En bok som berörde

Jag har läst en bok, Ett budskap från Ukraina, med ett urval av tal som Ukrainas president Zelenskyj höll under 2019 – 2022. Det var många känslor som dök upp under läsning av boken. Det var nyttigt att bli påmind om hur mycket som förändrats på väldigt kort tid.

Zelenskyj beskriver det absurda i att Putin och ryssarna talar om ukrainare som nazister. Zelenskyj själv är barnbarn till en överlevare från Förintelsen. Hans farfar var den enda ur hans familj som överlevde. Ukraina stod för en fjärdedel av de judar som utrotades av nazisterna. Babyn Jar är en av de platser som för evigt kommer påminna oss om nazismens brutala övergrepp där över 30 000 judar avrättades. Judendomen är en viktig del av landet, i dåtid och nutid. Att då ljuga om att landet skulle avnazifieras är mer än absurt.

När jag läste boken så växlade jag mellan känslor. Kanske var det så för dig som redan läst boken eller blir så för dig som kommer läsa den. Ilska över att vi än en gång ska uppleva ett vedervärdigt krig i Europa där en stormakt begår våld på en fredlig granne. Sorg över allt det Ukraina och ukrainarna får offra i detta meningslösa krig i mänsklig, kulturell och materiell mening. Skam över att jag själv inte gjort mer. Att jag inte reagerade starkare redan 2014 när Ryssland inledde ockupationen av en fredlig granne. Jag var trots allt en offentlig person då och kunde använt den rösten för att uppmärksamma och bjuda motstånd mot Putins svinaktigheter. Skuld över att vi trots allt lever i fred och har det tryggt i Sverige, medan andra inte ens har ett hem eller en familj kvar. Inflation och högre räntor på bolån känns såklart, men vi kan definitivt göra mer för att bistå vår granne som är under attack.

På tal om böcker så verkar det som att ryssarna medvetet bombar bibliotek i Ukraina. Allt för att utradera landets kultur och historia. Nästan 30 universitetsbibliotek är allvarligt skadade eller mycket förstörda. Folkbiblioteken är än värre utsatta där över 200 är helt eller allvarligt skadade. Ytterligare nära 300 bibliotek är allvarligt skadade. Putin och hans anhang har bestämt sig för att beröva folket i Ukraina deras rätt till litteratur och historia.

Men det finns också hopp. Hopp att detta urstarka folk ska orka stå emot denna vedervärdiga fiende. Att de goda sluter upp bakom Ukraina och att kraften i detta ska tvinga Ryssland ut ur landet och få ryssarna att erkänna sig besegrad. Boken är läsvärd och överskottet av försäljningen går till Ukrainas folk.

På tal om hopp – Kina börjar distansera sig

I en omröstning förra veckan i FNs generalförsamling så röstade överraskande Kina med övriga länder och markerade mot Rysslands krigföring. Indien, Brasilien, Kazakstan och andra länder gjorde Kina sällskap. Samtliga är länder som i andra omröstningar inte valt Ukrainas sida. Om detta ska tolkas som en definitiv omsvängning återstår att se, men det finns anledning för Ryssland att se sig om över axeln framöver.

Kina har nämligen markerat att de kommer använda de kinesiska namnen på regioner i östra Ryssland som tidigare tillhörde Kina. Det finns en oro i Ryssland att Kina skulle kunna komma att ta tillbaka dessa regioner och återbörda dessa till ursprungliga hemlandet. Onekligen intressant att Ryssland får äta upp sin egen retorik i hur de ser på Ukraina.

Fox News, Tucker och Republikanerna i förening

Genom åren har Tucker Carlson varit en populär journalist som drivit en aggressiv agenda som uppskattats i det alltmer polariserade USA: Carlson har haft en tydlig profil där ett budskap skarpt till höger kombinerats med allt från fräcka drag till rena lögner. Carlson har varit en sedelpress för Fox News med sin stora lojala publik. Men sen fick han sparken helt plötsligt och Fox News markerade distans direkt med en rad läckta interna kommunikationer. Bland annat hade Carlson gått överstyr och skrev sådan som var hets mot vänsteraktiva och uppmaning till våld. Det blev helt enkelt för mycket av Carlsons aggressiva stil.

En som tidigt varnade för detta med aggressiv och polariserande journalistik är satirikern Jon Stewart när han ifrågasatte Carlsons attityd i en intervju med honom. Det är både sorgligt och angeläget när man hör Stewart tala. USA skulle må bra av att ta det lugnt och minska polariseringen.

Men Fox News och utvecklingen bland amerikanarna och i synnerhet inom Republikanerna är kommunicerande kärl. Det är helt galet när man ser hur Republikanerna numera öppet tar in högerextrema och våldsbenägna personer på inflytelserika uppdrag i städer och delstater. Den utvecklingen kan man ta lärdom av och vara vaksam på också i Europa. Polariseringen är ett gift som äter sig in i samhällskroppen.

Ukraina retas med ryssarna

I Sveriges Radios podd om Ryssland berättades att Tinder, en dejting app, ska lämna Ryssland. Men det roliga i sammanhanget var att ukrainare har använt appen för att sprida kunskap och information till ryssar. Så den ryss som trodde sig möta en potentiell partner fick istället en lektion i Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

En annan listig aktivitet var hur ukrainare tog en av Rysslands rekryteringsfilmer, för att få fler soldater, och gjorde om den så den istället spred ett budskap mot kriget.

Niklas Nordström

vecka 18 2023

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.