Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. Niklas Nordström svarar för analys och ställningstaganden.

MP i vägval

När Daniel Helldén skulle presenteras som Miljöpartiets manliga språkrör så exploderade en intern konflikt i partiet. Det befintliga språkröret Märta Stenevi sades ha vägrat delta på en presskonferens då Helldén inte var hennes kandidat. Hur det är med den saken är svårt att veta – Stenevi stod i alla fall gemensamt på scenen när det var dags. Det är inte osannolikt att det är Helldén och kretsen kring honom som under en tid agerat med anonyma röster inifrån partiet för att underminera Stenevi och utmåla henne som svår att samarbeta med.

Det märktes en spänning mellan de två tänkta språkrören som handlar om politiken. Stenevi förespråkar en bredare och mer social agenda som omfattar fler frågor än miljö och klimat. Helldén i sin tur förespråkar en mer renodlad agenda där MP ska hålla fast vid uniciteten med sin profil kring miljö och klimat. Helldén kommer sannolikt att utmanas om rollen, så hur valet av språkrör faller ut återstår att se.

Ofta när medier rapporterar är det mer fokus på person än på sak. Som ofta underskattas politikens innehåll. Om MP skulle gå i en mer renodlad riktning kring miljö och klimat så finns vinster i att partiet blir tydligare. Dock öppnar det för en osäkerhet om vilket politiskt läger som partiet tillhör. Den absoluta majoriteten av MP:s väljare definierar sig stå till vänster och MP hade inte valts till riksdagen utan stödröster från S-väljare.

Lämnar man den positionen finns en betydande risk att väljarna straffar partiet hårt och att man helt enkelt inte kommer in i riksdagen i nästa val. Väljarna ogillar otydlighet och det är vad MP:s interna konflikt riskerar att förmedla till väljarna. Valresultatet 2022 i kommunvalet i Stockholm och andra kommuner där MP samarbetade med de borgerliga sjönk markant, vilket får ses som en indikation på att väljarna inte gillar högersvängen för Miljöpartiet.

Kongressen blir därför intressant att följa för att se vilken väg MP tar.

Regeringen och SD överens om klimatpolitiken

I veckan har regeringen och SD enats om klimatpolitiken. Jag bedömer att det stora var just det att även SD nu ställer upp på klimatpolitikens mål och att Sveriges politik tydligare ska ligga i linje med EU:s. Därmed lämnar Sverige positionen att alltid göra mer än andra länder.

När regeringen tillträdde var jag tveksam till hur Romina Pourmokthari skulle klara rollen som minister. Frågorna hon har på departementet är stora och svåra. Hittills tycker jag att hon har gjort det riktigt bra och övertygat mig om att hon har det som krävs för att vara minister. Regeringen kommer till stor del att utvärderas i de frågor som Pourmokthari delvis har ansvar för: Hur man får fart på investeringar som förbättrar klimatet, tillstånden för industrier och gruvor samt energiförsörjning, framför allt elproduktionen. På detta gav presskonferensen om den nya uppgörelsen med SD få konkreta svar.

Elförsörjningen var ett stort tema på presskonferensen och det med rätta. Ska Sverige klara att ställa om industrier och transporter till fossilfria energislag krävs det mycket mer elektricitet. Energimyndigheten har i sin uppdaterade prognos bedömt att elproduktionen måste öka med nästan tre gånger de kommande cirka 25 åren. Det är en gigantisk ökning som kommer att kräva mycket kraft av politik, myndigheter och näringslivet för att nås. Med andra ord kommer elförsörjningen att finnas på den politiska agendan i många år framåt.

Vi hade ett genomtänkt pensionssystem – inte längre

När Sverige reformerade pensionerna på 1990-talet skapades ett smart och hållbart system. Tanken var enkel. Det skulle vara livsinkomsten som skulle avgöra pensionens utfall. Ju mer och längre man arbetade, desto högre skulle pension bli. Men sen kunde inte dagens generation politiker låta bli att börja mixtra med pensionerna. Nu visar det sig att den som har gått till jobbet varje dag med lägre inkomst kommer att få ut mindre i pension än den som inte har jobbat en enda dag i sitt liv. Jag tror att alla håller med om att detta är förödande för arbetsmoralen och tilliten till pensionssystemet.

Pensionsmyndigheten flaggar nu för att det måste ändras om inte systemet ska erodera. Det som har hänt är att garantipensionen har höjts (omfattar de som inte har arbetat eller arbetat tillräckligt) och att den dessutom räknas upp med inflationen. De vanliga pensionerna räknas istället upp med lönerna. Även den som inte är sakkunnig förstår att det här inte håller. Gör man inget åt det kommer det att vara svårt för politik och myndigheter att hävda att det finns något som heter livsinkomstprincipen för löntagare med lägre inkomster.

Pensionerna är även en het fråga i andra länder. Brittiska Labour har sagt att det är dags att göra något åt pensionerna i Storbritannien och kommer att driva att mer av pensionskapitalet ska användas för att få fart på investeringar och tillväxt i landet. Det blir intressant att följa hur det blir om Labour vinner valet om ett år. Pensionerna är inget enkelt område att reformera, som vi har sett i Frankrike bland annat.

Om Sverige nu håller på att slarva bort det som var grunderna i pensionssystemet som skulle uppmuntra människor att arbeta mer och längre är det riktigt allvarligt. Jag bidra gärna med kloka råd kring hur opinionsbildningen kan gå till inom detta område.

Kan Trump bli vald igen?

I början av november presenterades en opinionsundersökning i de viktigaste delstaterna som kan avgöra USA:s presidentval i höst. Med USA:s valsystem är det viktigt att vinna delstat för delstat för att samla ihop tillräckligt många elektorer. Det är regel numera att valen om vem som ska bli USA:s president avgörs i några enskilda delstater och städer.

Mätningen visade att det är fullt möjligt att Trump kan bli vald igen. Det skakade om många i och utanför USA. Trump har blivit alltmer extrem och aggressiv i sina tal och utspel. Republikanerna som parti har också gått i den riktningen. Redan nu förbereds ett maktövertagande med personer som kommer att genomföra radikala förändringar av USA kring val, utnämningar, myndighetsutövning, relationen till NATO, EU och mycket annat.

På många sätt är det konstigt att väljarna är redo att välja Trump på nytt, men likväl ett faktum. Biden har som president hanterat ekonomin väldigt bra. USA:s ekonomi växer långt bättre än Europas, nya jobb tillkommer i en skala som få trodde var möjligt och arbetslösheten är väldigt låg. Trots det är många amerikaner missnöjda med ekonomin. Det förklaras av att pandemin slog hårt mot hushållens ekonomi och att räntorna för bostadslån och kreditkortslån har stigit kraftigt.

Trösten för Biden och oss som för allt i världen inte vill se Trump som president igen är att det fortfarande är långt kvar till nästa val. Men då gäller det att diskussionen bland väljarna inte handlar om att Biden är gammal, utan om riskerna med Trump och Republikanerna och att fler upplever att ekonomin trots allt gynnar hushållen i USA.

Niklas Nordström

vecka 46 2023

Du kan prenumerera på inläggen via epost