Ett år efter att Sverige fick en ny regering kämpar de tre regeringspartierna i motvind. KD och L ligger båda under spärren för att komma in i riksdagen. Moderaterna placeras som nummer tre i storlek efter S och SD enligt SVT/Kantar. Oppositionens övertag är 54% mot regeringen och SD med 44%.

Jag tror en del förklaras av att svenskarna är oerhört pessimistiska. Konjunkturinstitutet mäter sedan 1996 hushållens syn på ekonomin och de siffror vi har idag är de mest negativa sedan mätningarna började. Lägg därtill en oro hos väljarna för många andra frågor, som kriget, brottsligheten, elpriserna och annat. Det är ett svårt läge att vända opinionen, med så negativa känslor som dominerar. Det ställdes också ut en del löften om hur snabbt och enkelt allt skulle gå om det bara blev regeringsskifte som regeringspartierna nu får äta upp. Som så ofta visar sig det mesta vara svårt när man väl får full insyn och ökad kunskap i en fråga.

Samtidigt är tre år lång tid till nästa val. Med största sannolikhet har ekonomin vänt uppåt när vi närmar oss valdagen. Regeringen och SD har rimligen fått mer av sin politik på plats och väljarna kan då bättre utvärdera hur det har blivit sedan valet 2022.

S är oerhört nöjda med sina opinionssiffror. Så här bra har det inte varit på mycket länge för partiet. Men när vi närmar oss valet kommer väljarna att fundera på vad S alternativ skulle innebära och hur det tänkta regeringsunderlaget kan komma att se ut. Samma problem som fanns 2014–2022 med att forma en fungerande koalition kommer också finnas efter valet 2026. Även om Centerpartiet nu tydligt uttalar att man vill regera med S blir det inte enkelt att få ihop det med V och MP.

Fler kameror ska övervaka

Regeringen presenterade i veckan ett förslag om att öka antalet kameror från dagens 500 till 2 500, vilket ska förbättra möjligheterna att identifiera och följa brottslingar. Regeringen vill också att polisen ska ha tillgång till kameror som används av Trafikverket och i ökad utsträckning använda drönare.

Även om det är en rejäl ökning procentuellt vad gäller kameror så undrar jag trots allt om det räcker. Det är lätt att få en känsla av att vi ännu inte har ställt om samhället för den nya verkligheten vi befinner oss i. Om vi jämför med Storbritanniens användning av kameror ligger vi långt efter. Jag har ingen aning om vad rätt antal skulle vara, men om vi hade lika många kameror relaterat till befolkning skulle vi ha minst 750 000 kameror uppsatta. Bara i London har polisen tillgång till en miljon kameror.

Sannolikt är att vi bara i början av en stor omställning med ökad övervakning, mer kontroll, hårdare straff, stramare regelverk för föreningsbidrag och mycket annat. Det som nu presenterats med kamerorna bedömer jag är en början på ett mycket mer omfattande program med kameraövervakning.

Stökigt i USA

Republikanerna i USA har en mycket svår tid. De ska reda ut vem som ska utses till talman i representanthuset och inte minst hur partiet ska hantera Trump som en potentiell presidentkandidat.

I veckan havererade Republikanerna i kongressen när en liten högljudd gruppering tvingade fram en förtroendeomröstning om deras egen partikamrat Kevin McCarthy. Inför öppen ridå visar Republikanerna upp en splittring och oförmåga att regera som knappast kan vara positiv i väljarnas ögon. Demokraterna såg ingen anledning att lägga ned sina röster då McCarty inte direkt rosat marknaden i deras ögon. McCarty har tagit Trumps sida i allt som rör följderna av stormningen av Capitolium den 6 januari 2021 och McCarthy ljög om att det egentligen var Demokraterna som var skyldiga till det senaste budgetkaoset.

Kritiken mot McCarthy är mycket hård då han inte har lyckats stävja tokstollarna i sitt eget parti, inte har arbetat för att överbrygga klyftan till Demokraterna och att han har underminerat legitimiteten i ett av de viktigaste uppdragen i amerikansk politik. Vad som nu ska ske och vem som kan axla rollen är ännu oklart.

Vad som är mest oroande är att stödet till Ukraina ifrågasätts. Stödet har för tillfället stoppats som ett resultat av stöket kring budget och talman.
Dock har president Biden var mycket tydlig med att stödet kommer att fortsätta och att han har idéer om vägen framåt. Biden har själv sagt att han ska hålla ett tal där han lägger fram strategin för det fortsatta stödet till Ukraina.

Trump alltmer pressad

Enligt åklagaren i New York har Trumps organisation och familj överdrivit och blåst upp värderingarna av sina tillgångar för att i sin tur kunna belåna dessa och göra andra affärer. Hur det går vet vi först om ett halvår ungefär, men Trump själv använder rättsprocesserna för att samla in pengar och stärka stödet bland Republikanerna. Om åklagaren får rätt kommer det ha en enorm påverkan på Trump-familjens ekonomi.

Paul Krugman skrev en artikel med hård kritik mot Trump och kallar honom rakt av för bedragare. Många fler oroas över hans bristande moral och respekt för lag och kallar hans politiska plattform för en politik för laglöshet.

Flera av hans tidigare nära medarbetare går nu ut och öppet varnar för att välja Trump igen till president. Hans tidigare stabschef John F. Kelly, tidigare general, har bekräftat en del av de uttalanden som Trump har gjort, men som han förnekat. Kelly har själv förlorat en son som dog i kriget i Afghanistan och tog sannolikt särskilt illa vid sig när Trump talade nedlåtande om dödade och sårade soldater. Kelly talar nu klarspråk och säger att Trump inte har en aning om vad Amerika står för eller de fina värderingar landet bygger på. Den tidigare säkerhetsrådgivaren och FN-ambassadören John Bolton är lika kritisk och säger att han inte röstade på Trump 2020 och inte rekommenderar någon att göra det 2024. Vem som blir president i USA spelar stor roll för Europa och en mandatperiod med Trump kommer inte vara gynnsam för tillståndet i världen.

Avslutningsvis vill jag dela med mig av en riktigt bra film som Ukraina har tagit fram för att få slut på gnället om att det tar så lång tid och går så trögt i att vinna tillbaka territorium. De jämför på ett smart sätt att det tar tid att baka bröd. Klart sevärd!

Niklas Nordström

vecka 40 2023

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.