Nu har alla partier presenterat sina budgetar

Under veckan har alla partier i opposition lagt sina alternativa budgetar och det finns inget samlat alternativ till regeringens och SDs budget. Biståndet som S kritiserat regeringen och SD för att sänka höjer man, men bara till en del. Jag tycker det är klokt. Det finns allvarlig kritik mot att biståndet inte minskar fattigdom, att det går till diverse projekt med tveksamma syften och att det göder korruption.

S väljer att inte återinföra bonusen vid köp av elbilar. Även det är klokt. Det är tveksamt om staten ska gynna de hushåll som har råd att skaffa elbil framför andra gemensamma behov samhället har. Dessutom har många av de elbilar som köpts och registrerats i Sverige sålts vidare till tex Norge. En bra affär då man först fått bonusen och sen kan ta fullt betalt för bilen utomlands.

Regeringen och SD har en uppförsbacke att hantera då många av de löften man ställde ut innan valet och sånt man kritiserat förra regeringen för inte förändras. Plastpåseskatt och flygskatt blir kvar. Skatten på drivmedel sänks med en bråkdel av vad som utlovades och skatten på sparande i ISK höjs kraftigt. Det finns rimliga förklaringar om det allvarliga ekonomiska läget, men det borde å andra sidan avhållit partierna, som nu utgör majoriteten i riksdagen, att lova alla dessa saker. Det blir en tuff resa att förklara varför politiken förändrades så snabbt från september till idag. Men visst. Fyra år är lång tid och det finns tid att reparera förtroendet genom att uppvisa resultat på huvudfrågorna om invandring, brottsbekämpning och elförsörjning.

Bankerna gör gigantiska vinster men försvårar stöd till Ukraina

Att bankerna är viktiga för oss som enskilda, för företag och samhällsekonomin är oomtvistligt. Vi har sett hur farligt det är när det blir kriser i banksystemet som i sin tur kan skapa följdeffekter långt ut i världen. Under hösten har det kommit nyheter om de svenska bankerna och de tjänar stora pengar.

Flera av bankerna var inblandade i penningtvätt åt ryska aktörer via kontoren i Baltikum. Putins kompisar tvättade tusentals miljarder kronor som möjliggjort för ryska eliten att leva ett överdådigt liv. Tusentals miljarder. Om man har den historien skulle det finnas anledning att ställa sig övertydligt på rätt sida när kriget brutit ut. Istället har flera banker stoppat transaktioner till volontärorganisationer som hjälper Ukraina eller förhindrar att ukrainska flyktingar kan öppna konton i Sverige.

Med historiken från Baltikum borde bankerna lärt sig att det inte duger att enbart granska privatpersoners transaktioner. I veckan har det rapporterats att företag inte alls granskas i samma omfattning och därmed slinker det genom stora belopp som kriminella hanterar via företag, stiftelser och föreningar. Polisen bedömer att det handlar om ca 100 miljarder kronor som tvättas årligen. Det är vansinnigt mycket pengar och då gäller det att granskningen inte primärt görs där det är enkelt, hos privatpersoner, och att juridiska personer inte granskas för att det är svårare.

Jag utgår från att alla banker formulerat hållbarhetsstrategier. I hållbarhet ingår att stärka civilsamhället och den lokala ekonomin Alltför många ser inte helheten när man talar hållbarhet, men det är ett mycket vidare begrepp än klimat och miljö. Public affairs är här ett bra sätt att arbeta på för att se på ett företags verksamhet och ansvar från fler vinklar.

Gör Riksbanken rätt?

Riksbanken har i huvudsak misslyckats med målet om en inflation i Sverige på 2%.

Man kan tycka olika om det här med inflation, men det är fakta att det egna målet missats under merparten av tiden Ingves varit chef. Räntorna hölls låga väldigt länge och när väl vändningen kom blev det en chockartad tempohöjning där vi på några månader gått från nollränta till att idag ha en styrränta på 2,5%. De löpande bolåneräntorna är mycket högre än så. Riksbanken säger också att det är sannolikt att fler räntehöjningar är att vänta innan man får bukt med inflationen. För hushållen är det ingen rolig tid vi har framför oss. Inflationen och stigande boendekostnader kommer inte att kompenseras med löneökningar. Det är svårt tro att aktier och fonder kommer stiga i värde och kompensera för den sämre ekonomin.

Kritiken mot avgående Ingves och Riksbanken är främst senfärdighet i agerandet och fel i tajmingen. Risken är att Riksbanken med sina räntehöjningar driver på inflationen just för att hushållens lånekostnader ökar, de motsvarar nästan en femtedel av inflationen idag. Riksbanken har själv eldat på ekonomin genom att stimulera ökad penningvolym och stor tillväxt av skulder. Tillsammans med andra centralbanker har inte minst pandemiåren fört med sig enorma stimulanser av ekonomin som gjort att sedelpressarna gått varma. Vem kan då bli förvånad att inflationen sticker iväg okontrollerat? Notan för det hela hamnar som alltid hos skattebetalarna och hushållen.

En sak som Riksbanken ville göra var att försvaga kronan och få upp inflationstakten. Att kronan försvagats över tid är vi många som upplevt när man reser, men jag häpnade när jag såg hur mycket svenska kronan tappat jämfört med andra valutor. För 30 år sedan släpptes den fasta växelkursen och kronan flyter sedan dess fritt. Ett försök gjordes att gå med i euron, men det avvisades i folkomröstningen 2003. Efter det har kronan fortsatt att försvagas mot alla viktiga valutor. US dollar har blivit 75% dyrare, euron (D-mark först och sen euro) som blivit nära 50% dyrare, likaså danska kronan och inte minst schweizer franc som stigit med hela 165% gentemot kronan.

Det bekymmersamma är att vi inte kunnat hämta hem detta i ökat välstånd. Tvärtom finns det anledning till omprövning då produktiviteten är sämre och vi jobbar mer än de flesta andra i Europa. Med andra ord finns det stora frågor att ta itu med för nya ledningen i Riksbanken, regering, riksdag och näringslivet. Hur vill vi att Sverige ska återta förlorad mark där välståndet och produktiviteten förbättras?

Ryssland nu klassat som en terroriststat

I veckan togs viktiga beslut på EU-nivå att Ryssland klassificeras som en terroriststat. Det är ett viktigt besked för oss i hur vi ska se på Ryssland och agera därefter. Under veckan har terrorbombningarna fortsatt och stora delar av landet har periodvis eller permanent varit utan elektricitet. Miljoner ukrainare är fortsatt utan el och värme. Rysslands plan är grym i att slå ut centrala funktioner som el, vatten, värme, sjukhus, bostäder och mycket annat inför den stundande vintern. Allt för att utplåna Ukraina som land.

Krigsbrotten fortsätter att avslöjas och det finns skäl tro att de sexualbrott som begås av ryska soldater är sanktionerade av officerare och är en del i att demoralisera och skrämma Ukrainas befolkning.

De ryska övergreppen och morden drabbar även deras egna. En film som ingen rekommenderas att se är omskriven i media där befäl i den ryska Wagnergruppen helt enkelt slår ihjäl en soldat som återvänt efter att ha varit krigsfånge. Allt för att skrämma andra soldater att inte desertera, bli tagna som krigsfångar eller retirera.

Zelenskiy har talat till FNs generalförsamling och begärt internationellt stöd för att få stopp på Rysslands attacker mot civil infrastruktur och beskrivit hur hårt terrorn slår mot befolkningen inför vintern. Det återstår att se hur brett stödet kan bli och det är sorgligt att en så stor del av världen fortsatt inte har några synpunkter på att Ryssland inlett ett anfallskrig mot en fredlig granne. Det gör att Sveriges, Europas och den demokratiska världens stöd till Ukraina blir allt viktigare.

Vad kan vi då göra som privatpersoner? Ett sätt är att donera pengar så att det kan köpas in dieselgeneratorer till sjukhusen i Ukraina. Att det finns elektricitet till ett sjukhus är avgörande för att man ska kunna ta hand om och vårda patienterna.

Det gemensamma säkerhetsläget och glögg

I samband med Finlands självständighetsdag passar Miltton på att anordna ett seminarium den 7 december om det gemensamma säkerhetsläget för Finland och Sverige och den fortsatta vägen till ett NATO-medlemskap. Bland andra medverkar Maimo Henriksson, Finlands ambassadör i Sverige. Anmäl dig här: Miltton Talks & AW: Finlands och Sveriges fortsatta väg till NATO

Niklas Nordström

vecka 47 2022

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.