Positiva nyheter från norr

Kaunis Iron i Pajala har nu fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen att fortsätta utveckla gruvan. Trots att en rad statliga myndigheter sagt nej och därmed i praktiken förordat att stänga gruvan så sade domstolen ja. Det är ett styrkebesked för att industriverksamhet ska kunna bedrivas i Sverige. Vad det betyder för en liten ort som Pajala och för Norrbotten är såklart enormt. Många jobb för lång tid framåt är säkrade och viktiga råvaror till industrin kan nu tas fram.

Samtidigt har man också hittat fler rikedomar i norr och denna gång ute i havet i Bottenviken.

Där finns metaller och mineral som är viktiga för klimatomställningen när solceller och batterier ska tillverkas. Blir spännande se hur det kan bli möjligt ta upp material ur havet som sen kan förädlas.

Regeringsunderlaget neråt i opinionen

I SCBs stora undersökning så går S kraftigt framåt och regeringsunderlaget minskar. Sannolikt kommer det som en reaktion på att det ställdes ut offensiva och generösa löften som inte infrias eller skjuts framåt i tiden. Missnöje och oro hos väljarna över sin privatekonomi inför den stundande vintern gör att det kommer en motreaktion där de som ställde ut löftena mest frikostigt nu förlorar stöd. Det tycker jag i grunden är såväl sunt som rätt.

Däremot säger den aktuella opinionen ingenting om hur läget är om fyra år när det är dags för val igen.

I kommunerna är det en parallell verklighet när majoriteter formas. Centern var tidigare det parti som ingick i flest styren, men förstaplatsen innehas numera av Moderaterna som är med och styr i 173 kommuner. S är god tvåa med i 154 styren. Dessutom ingår de två partierna S och M i styret av hela 56 kommuner.

Skjutningar i barnens vardag

Skolan är barns och ungas arbetsplats. Att det ska vara tryggt och säkert utgår vi från, men så ser verkligheten inte ut i dag. SVT och Infostat har gjort en sammanställning som visar att skjutningar äger rum frekvent i närheten av skolor.

Oftast skjuts det nattetid, men likafullt obehagligt och något som fullt förståeligt skapar oro och rädsla. Jag skulle definitivt var rädd om det skjuts vid min arbetsplats. Hela 16% av landets grundskolelever går på en skola där det skjutits i närheten. I vissa städer är det ännu värre. I Södertälje, Eskilstuna, Stockholm och Malmö är det cirka hälften av eleverna som går i en skola där det skjutits.

Ibland är det svårt ta in hur snabbt och djupt Sverige förändrats med kriminaliteten, men detta får nog ändå stå som en mycket allvarlig illustration. Vuxenvärlden måste förstå att i många barns och tonåringars vardag är brottsligheten påtagligt närvarande och att det påverkar dem negativt. Vad det gör med framtidens generation återstår att se, men att de kommer ha en annan syn på lag, rätt och myndigheter får vi nog räkna med.

På temat unga skrev DN om en undersökning som flaggar för att gymnasieungdomar har bristande kunskaper i vad yttrandefrihet och rättsstat innebär. Hela 40% trodde det var straffbart att tala nedsättande om en religion och en majoritet av de tillfrågade tror att politiker kan ompröva domstolars beslut. Värt att notera att varje generation måste vinnas för den demokratins grundläggande funktioner.

Varför utvisas de skötsamma och inte skurkarna?

Genom åren har vi läst artiklar där icke EU-medborgare som jobbar i Sverige tvingas lämna på grund av olika regler. Inte sällan beror det på byråkrati och senfärdighet hos myndigheterna. Fackförbundet SULF berättar att av alla doktorander i Sverige är det hela 40% som kommer från tredje land. Sverige hänger inte med och andra länder som Tyskland och Nederländerna är väsentligt bättre på att behålla skötsamma skattebetalare och viktig arbetskraft.

Det står i kontrast till hur våra lagar och myndigheter skyddar de som till exempel deltog i upploppen under påskhelgen. Trots att man inte är svensk medborgare får man ändå stanna kvar i landet. Jag tror det är fler än jag som undrar över hur vi hamnade här där skötsamma får lämna medans skurkarna blir kvar.

På tal om att undra blir jag inte klok över fenomenet att de som flytt Somalia återkommande reser tillbaka dit. I veckan kom nyhet om föräldrar som skickar tillbaka sina söner till Somalia för att komma bort från de kriminella gängen i Sverige. Det känner jag igen från böcker som skrivits om gängkulturen i Sverige att man skickar pojkarna på uppfostring till Somalia. Vad är det som gör att man återvänder till det land man flytt ifrån på kortare och längre vistelser? Är det inte förknippat med fara att återvända? Vad var grunden att fly från början och vad har ändrats? De frågorna ställdes inte i veckans reportage och böckerna jag läst ger heller inte svar på den frågan.

Lätt att ha åsikter från läktaren

Det är ofta en klok strategi som kommun att inte äga alla sina fastigheter, utan låta externa specialister sköta en del av beståndet. Generellt sett har inte kommunerna kraft och kompetens att förvalta hela sitt bestånd. Ofta har underhållet varit eftersatt och förvaltningen mår ofta bra av extern expertis.

I debatten hörs återkommande att det skulle vara en dålig affär att inte äga alla fastigheter med kommunal verksamhet däri. Den åsikten delar jag inte. Många kommuner, till exempel Luleå, har inte orkat med att sköta om sina fastigheter då det alltid är lätt att prioritera kärnverksamheter före sånt man kan skjuta på framtiden. I Luleås fall var det en uppskjuten underhållsskuld på 500 miljoner. Jag vet att det inte är undantag, utan tvärtom regel att kommunerna inte orkar med fastighetsunderhållet. Det har fört med sig att i vissa fall har kommunerna fått riva fastigheter på grund av det bristande underhållet.

Att sälja en del av sina fastigheter gör att kommunen frigör pengar som kan användas till fastighetsunderhåll eller andra investeringar och driftskostnaden blir lättare att planera för med långa hyreskontrakt med en extern aktör.

De som har åsikter om att det är fel av kommunerna att sälja fastigheter gör det lätt för sig. Jag noterade att SBBs försäljning av skollokaler till ett bolag som ägs av svenska pensionsförvaltaren Alecta och ett kanadensiskt företag fick kritik av bland annat Socialdemokraterna i riksdagen.

Om det kan man säga två saker. Dels visar det en bristande förståelse för hur kommunernas situation ser ut. Staten har snålat med statsbidrag under många år och kommunerna har löpande fått se över sina verksamheter för att effektivisera och spara. De så kallade satsningarna från nationell nivå är oftast inte i närheten att kompensera för uppräkningen av personalens löner eller inflation. Inga statsbidrag har betalats ut som särskilt är till för att lätta på underhållsskulden för fastighetsbeståndet. Kommunerna tvingas ta notan för den politik regering och riksdag fört där problemen hopas i lokalsamhället. Kvar står kommunalråd och andra lokalpolitiker som får ta medborgarnas ilska och kritik när resurserna inte räcker.

Det andra är att om rikspolitiker riktar kritik mot att utländska bolag är med och äger fastigheter som hyrs av det offentliga måste våra de titta sig själva i spegeln. På senare tid har det uppmärksammats att Kina äger stor del av svenska vindkraften. I Norrbotten äger utländska bolag hela 96% av vindkraften och totalt sett för Sverige är det 66%. Jag gissar att utländskt ägande i skollokaler är någon/några procent. Det är väl upp till var och en att reflektera över vad som är mest allvarligt och som kräver politikens uppmärksamhet.

Vad händer i Kina?

Även om det löpande sker olika protester och lokala uppror så når de sällan till oss i omvärlden eller sprids nationellt i Kina. Men det har nu skett på senare tid då uppenbart många i Kina fått nog av kommunistregimens behandling av sitt eget folk. När jag lyssnade till SR Kinapodden var reportrarna närmast chockade att folk öppet vågade kritisera Xi Jinping vid namn och att man sjöng Internationalen på ett sätt som inte görs utanför kommunistpartiet.

Kina och Xi Jinping är livrädda att tappa greppet om spridningen av Covid och har försökt stänga ner samhället så fort man upptäckt smitta. Kina ligger efter Europa i att vaccinera befolkningen. Till exempel har äldre inte alls samma smittskydd när endast 40% av de som är 80 år och äldre fått tre sprutor.

Men protesterna handlar sannolikt om ett missnöje som är mycket större. Det är en sak att acceptera att leva under en hårdför diktatur om man ändå har hygglig frihet att studera, jobba och resa. Men som det är nu har människors liv inskränkts väldigt mycket och ekonomin har blivit klart sämre. De unga har fått ta en riktigt hård smäll där nära 20% är arbetslösa. Kinas utveckling blir alltmer intressant och viktig att följa.

Ryssland måste förlora kriget

När Ukraina allteftersom befriar områden som tidigare ockuperats av Ryssland så upprepar sig samma mönster med krigsbrott. Civila och militärer har torterats, våldtagits och dödats för att sen slängas i massgravar.

Inga Näslund är sakkunnig på Ryssland skrev ett intressant inlägg utifrån en internationell rapport om hur Putin planerat kriget mot Ukraina och trodde allt skulle vara över på tio dagar. Det var redan där klart hur Ryssland skulle terrorisera befolkningen och använda energi som ett vapen mot Europa. Fruktansvärt cyniskt och brutalt, men det vi nu ser utspelas är det som planerades för länge sen av Putin och hans anhang.

USA och Frankrike har träffats och öppnat för samtal om att få slut på kriget. Dock är man tydliga med att det bygger på att Ryssland lämnar Ukraina och att allt ska ske i samråd med övriga medlemmar i NATO.

Domen mot Ryssland är och måsta vara hård. Kriget i Ukraina kommer förmodligen prägla vår framtid på samma sätt som andra världskriget gjort. När kriget en dag tar slut väntar många andra problem och svårigheter för att bygga upp ett fritt och demokratiskt Ukraina och att säkra Europas framtid från framtida ryska aggressioner.

Jag tänkte påminna om att vi på samma tema nästa vecka den 7 december anordnar ett seminarium om det gemensamma säkerhetsläget för Finland och Sverige. Grannarna på andra sida Östersjön har sedan länge varnat för och förberett sig för ryssens aggressiva planer. Vi kommer bland annat tillsammans med Maimo Henriksson, Finlands ambassadör i Sverige, resonera kring vad vi kan lära oss av Baltikum i den fortsatta NATO-processen och det aktuella säkerhetsläget. Anmäl dig här: Miltton Talks & AW: Finlands och Sveriges fortsatta väg till NATO I sann jul-anda bjuder vi på glögg och pepparkakor!

Niklas Nordström

vecka 48 2022

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.