Den igår presenterade vårbudgeten kan enkelt sammanfattas med att vara en tight och återhållsam historia. Jämfört med tidigare års vårändringsbudgetar är årets mindre omfattande och det är tydligt att regeringens främsta prioritet är att få ner inflationen. De största posterna är ett höjt och förlängt tillägg i bostadsbidraget för barnfamiljer och fler platser i yrkesutbildningen.

Vad gäller den andra delen i vårbudgeten, den ekonomiska budgetpropositionen, så gör regeringen bedömningen att Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge och fortsatt kommer att göra det de närmaste åren. Kombinationen av tilltagande lågkonjunktur och inflation, den högsta på 30 år, bakbinder regeringen och sätter stopp för en expansiv budgetpolitik, som annars är brukligt vid lågkonjunktur. Enligt regeringens prognos kommer visserligen inflationen att sjunka under året men fortfarande vara kvar på en högre nivå än önskat även under 2024.

Det svåra ekonomiska och osäkra läget är enligt regeringen också varför de inte lovar några satsningar inför höstbudgeten. Det innebär att de som hoppades på besked om när vallöftet om ett jobbskatteavdrag ska infrias får vänta ett tag till, även fast regeringen tydliggjorde att en sådan skattesänkning skulle ske vid rätt tillfälle. Osäkrare var emellertid beskedet till Sveriges kommuner och regioner, som menar sig ha ett ”hål” på 24 miljarder nästa år. Behovet ska enligt regeringen bedömas till hösten samtidigt som det hänvisas till att Sveriges kommuner och regioner fick 12 miljarder i höstens budget.

Den främsta kritiken, vilket vi säkert kommer få ta del av ytterligare i oppositionens skuggbudgetar under våren, är att regeringen gör för lite för att hjälpa de med minst marginaler och glömmer bort välfärden. Men också att arbetslinjen inte prioriteras tillräckligt och att miljö- och klimatfrågan inte lyfts fram.

Vart vi befinner oss i höst är osäkert, vad som däremot går att säga säkert är att Sveriges ekonomiska motor hackar med en tillväxt som visar minus. Kommuner och regioner går tunga tider tillmötes där mindre medel ska räcka till fler, bostadsbyggande har redan tvärnitat och företag och hushåll hålls tillbaka av allt större utgifter. Aldrig någonsin har Sveriges behov av långsiktigt hållbara reformer som kan lyfta och stärka Sveriges konkurrenskraft och tillväxt, varit viktigare. Något som också krävs för att accelerera den gröna omställning som vårt samhälle är i så stort behov av.

Men vi är inte maktlösa. Inflationsspöket måste bekämpas men det innebär inte att Sverige ska stanna upp. Reformförslag finns, flera av dem utredda och klara, bland annat för mindre regelkrångel, kortare tillståndsprocesser och bättre kompetensförsörjning till företagen. Nu är tiden för regeringen att lyssna på de svenska företagen, sätta dem i verket och bygga Sverige starkt och konkurrenskraftigt, och inte minst, ge hopp om att en ljusare framtid är möjlig. Och i det arbetet kan vi på Miltton hjälpa till.

Elin Sköldulf, Senior Advisor, Miltton