20 år sedan folkomröstningen kring euron

För 20 år sedan röstade vi om euron och en majoritet ville behålla kronan. Med facit i hand börjar allt fler röster ifrågasätta om det är hållbart för Sverige i framtiden. Sverige är helt beroende av hur ekonomin utvecklas i EU och USA. I radion hade de ett intressant inslag om att en möjlig växlingskurs kunde bli 9,50kr/euro. Vad som kommer krävas av oss som land är ett gediget arbete där staten och kommunsektorn måste se till att det är ordning och reda på ekonomin. Att vi har en plan för att rusta upp Sveriges infrastruktur och andra grundläggande funktioner som gör oss starka. Att näringslivet har en hög produktivitet och är konkurrenskraftiga under en ny valuta. Politiken måste bestämma sig för att, på samma sätt som gjordes med NATO, vi ska bli en del av EU-gemenskapen fullt ut.

Är ditt företag eller organisation intresserad att bidra i arbetet för att utöka kunskap kring euron och möjliggöra en anslutning på sikt så bistår jag gärna med råd och dåd kring det.

Det blir värre innan det blir bättre

I veckan sköts en ung man till döds i kvarteren där jag och min hund promenerar. En halvtimme innan dödsskjutningen, som antas vara gängrelaterad, gick hunden och jag förbi skottplatsen. Nära vänner bor i huset där skotten föll. Som många av oss konstaterat så är det idag svårt att kaxigt säga att brottsligheten inte berör mig eller påverkar mitt liv. Den påverkar oss alla direkt och indirekt.

Allt vi hör från myndigheter är att det är interna uppgörelser och konflikter som nu utspelas. Regeringen har presenterat budgeten för polis och rättsväsendet de kommande åren. Nya lagar är på gång som träder i kraft eftersom och som alla syftar till att få bättre verktyg för att förhindra och lösa brott, bland annat kameror och avlyssning. Förslaget är att budgeten ska öka från 69 till 90 miljarder kronor på tre år. Det är oerhört mycket pengar och en obehaglig påminnelse om att det finns en stor kostnad för den omfattande brottsligheten. Pengar som självklart hade kunnat användas till mycket bättre saker för samhället. Samtidigt ska man komma ihåg att det är lätt att bländas av de stora beloppen och glömma bort inflationen. Många budgetområden har urholkats kraftigt och bara för att hålla jämna steg med inflationen krävs stora pengar. Har vi tio procents inflation så innebär det cirka sju miljarder kronor för detta budgetområde som måste kompenseras. Det gör att vi dessvärre får ha realistiska förväntningar på hur många fler poliser, ökad kapacitet i domstolarna och fängelseplatser det blir i slutändan. Risken är tvärtom att vi fortsatt kommer ha Europas lägsta polistäthet, men värsta grova brottslighet.

Förmår regering och riksdag tänka nytt?

Kritiken från ekonomer utanför politiken är relativt samstämmig i att inflationen tillmäts på tok för stor betydelse i statsbudgeten och hos Riksbanken. Givet att vi i Sverige har bestämt den ordningen att staten ska vara lågt skuldsatt och att istället ska hushållen vara högt skuldsatta, så påverkar Riksbankens räntehöjningar ekonomin för hushållen och samhället i stort på ett allvarligt sätt.

Att Sverige sackar efter övriga Europa är inte konstigt. Vi har på kort tid växt med 1,5 miljoner invånare, varav många går i skolan och andra måste fortbildas för att kunna jobba. Därav faller såklart tillväxten mätt per capita. Men det finns också hemmagjorda problem som måste hanteras med brottsligheten, energipolitiken och produktiviteten som försämrar tillväxten. Den eftersatta infrastrukturen är ett annat exempel. Utöver det är vi en liten ekonomi som är beroende av vår omvärld. Tyskland är normalt sett en av våra viktigaste exportmarknader och när det går dåligt för dem så påverkar det oss och EU som helhet negativt.

Frågan är om den ordning som bestämdes på 1990-talet verkligen är hållbar idag. Riksbankens roll kan inte vara som den har blivit nu, att det är den som sätter ramarna som sen politiken ska följa. Tanken är tvärtom att det är regeringen som för politiken, som Riksbanken i sin tur får reagera på. Annika Winsth, Nordeas chefekonom, är en av de som är skarpast i kritiken mot Riksbanken och regeringen. Jag tycker att regering och riksdag borde ta till sig den kritiken. Det borde också vara fler än namnkunniga ekonomer som för fram kritiken då det har sådan negativ effekt på svensk ekonomi.

Näringslivet i stort skulle med public affairs kunna driva den linjen, då även näringslivet drabbas av rådande ordningen. Sannolikt skulle många nationella politiker uppskatta att få eldunderstöd av näringslivet i att ta kommandot på ett tydligare sätt över ekonomin.
Vill du och ditt företag bidra till den debatten så är det bara att höra av sig så tar vi ett möte.

Rysslands vänner

Efter anfallskriget mot Ukraina har Ryssland tappat många vänner och affärspartner i västvärlden. Istället har Kina blivit en viktig handelspartner för ryssarna. Jag lyssnade till en intressant podd på temat som handlar om hur Kina nu är den enskilt största handelspartnern. Det syns inte minst på att bilar och elektronik som säljs i Ryssland som numera i allt högre utsträckning kommer från Kina. En annan sak som avslöjar Kinas betydelse för krigföringen är att den absoluta majoriteten av teknik som finns i drönarna som Ryssland använder är kinesisk.

Nordkorea är också en av Rysslands vänner och det säger en hel del om den nya tillvaron för Putin. Tyvärr har Ryssland under Putin gått i en riktning som alltmer liknar diktaturens Nordkorea så det är väl egentligen inte konstigt att man hamnar där. Sannolikt kommer vi se att Ryssland kommer köpa ammunition och annan krigsmateriel från Nordkorea för att kunna fortsätta kriget mot Ukraina.

Ryssland beräknas ha gjort av med 10 miljoner artillerigranater och börjar få slut i sina förråd. Nordkorea i sin tur har lager med sådan ammunition som de kan sälja och få olja och livsmedel som betalning. Det riktigt obehagliga i den här konstellationen är att Nordkorea får tillgång till en annan teknologi för att utveckla kärnvapen.

Slutsatsen av det vi ser med dessa koalitioner av diktaturer och totalitära stater är att stödet till Ukraina måste fortsätta och vara uthålligt. Likaså att den demokratiska världen måste stärka sina samarbeten. Världen har en skakig tid framför sig och då gäller det att vi inte låter diktaturer och mörkerkrafter vinna mark.

Ha en trevlig helg när det beger sig!

Niklas Nordström

vecka 37 2023

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.