Niklas Nordström

Miltton Thoughts: Sveriges klimatpolitik och avsaknaden av tillväxt och välstånd

Bekymmersamt budskap om Sveriges klimatpolitik

Klimatpolitiska rådet har presenterat sin rapport och det var ett ambitiöst arbete som nu finns att ta del av. Om man vill kan man se hela seminariet och presentationen i efterhand.

Kritiken mot förra och framför allt nuvarande regering är skarp. Rådet pekar på att Sveriges politik inte biter på utsläppen då de istället ökar med rådande ordning. Det som regeringen menar ska få bukt med detta är att öka produktionen av fossilfri el så att transportsektorn och fossilberoende industri kan ställa om. Att Sverige avvecklat fossilfri elproduktion i form av kärnkraft biter oss i rumpan nu. Men regeringens omsvängning tar tid då vi är långt från att ny elproduktionen är på plats. Regeringen får också äta upp de löften som ställdes ut av SD, M och KD innan valet om att sänka skatten på fossila drivmedel. Undrar hur genomtänkt det var givet såväl utsläppen som ekonomin.

Nu blir det en diskussion om klimatpolitiken, men jag hoppas att regering och riksdag orkar hålla ett långsiktigt perspektiv. Sen är det också viktigt att tänka på att Sverige bara kan bidra med det vi kan. Det är långt kvar till att länder som till exempel Kina tar sitt ansvar. Där öppnas två nya kolkraftverk i veckan och så länge som det pågår är det svårt motivera varför vi i Sverige ska få klimatpanik. Bättre tänka genom politiken så det vi gör i Sverige har verklig effekt och inte bara är symbolisk, som skatt på plastkassen vi köper på mataffären.

Varför så lite fokus på tillväxt och välstånd?

Här är en intressant grafik som på några minuter visar hur välståndet i form av BNP per capita förändrats mellan olika länder 1980–2023. Sverige har historiskt haft en bra position och finns med under många år på den globala 10-topplistan. Men från 2014 har Sverige lämnat topp tio och andra länder har befäst positionen. Varför har det blivit så?

Som alltid gäller det att ta ett steg tillbaka och se de stora förändringarna. Viktigast är att titta på demografin. Minns det jag skrivit tidigare i nyhetsbrevet om att Sverige växt med flyktingar och invandring med en och en halv miljon människor på mindre än 20 år. Det i sig gör att BNP per capita faller när många ska etablera sig i ett nytt land. Det tar tid att lära sig svenska och få ett jobb, många är minderåriga och andra arbetar inte. Därmed faller tillväxten när vår gemensamma kaka inte växer tillräckligt för att skapa välstånd åt en växande befolkning.

Men sen har ju andra länder inte stått stilla. Irland är en enorm succé som gått förbi Sverige och många andra länder rakt upp i toppen. Sverige har onekligen en hemläxa att göra då det varit förvånansvärt tyst från politiker och andra debattörer kring tillväxt och välstånd. Få eller inga reformer har gjorts senaste 15 åren för att främja jobb och tillväxt. Det senaste av större art var när arbetsmarknadens parter enades om ett nytt kollektivavtal för att främja rörlighet på arbetsmarknaden. Men från politiken har det varit få förslag och initiativ. Det håller såklart inte, utan nu måste Sverige ta itu med ekonomin så att vi kan få ett växande välstånd och bättre privatekonomi för hushållen.

Röster höjs nu för att regering och riksdag redan i vår i statsbudgeten måste visa handlingskraft. Jag skulle säga att här finns ett stort behov av förslag från näringslivet och andra som vill bidra med att göra Sverige rikare. Så den som vill bedriva public affairsarbete har mycket att göra kommande år för att påverka politikens riktning.

Det behövs en rejäl uppgradering av infrastrukturen

När bostadsbyggandet faller så kraftigt som det nu gör lär det inte vända uppåt förrän om några år. Det är inte bra att det blir så, men det ekonomiska läget med skenande byggmaterialkostnader, höga räntor och svagare köpkraft hos hushållen gör att det är oundvikligt att det blir mer eller mindre stopp. Ska något få fart på bostadsbyggandet kräver det insatser från politiken. Om detta har Lennart Weiss en del idéer.

Men i väntan på det kan staten och kommunerna ta itu med en del surdegar och sätta fart på investeringar i den eftersatta infrastrukturen. Vägar, järnvägar, hamnar, elnät, vatten- och avloppsnät och mycket annat som Sverige behöver uppgradera. Om staten vill säkerställa att byggsektorn inte kollapsar så skulle en modell kunna vara att öka statens budget för underhåll av infrastruktur och matcha kommunala investeringar med säg 25-30% statlig insats i lokala projekt. Då skulle vi snabbt höja standarden generellt i Sverige och vi motar lågkonjunkturen inom en viktig samhällssektor. Om detta talade jag på en konferens utifrån mina erfarenheter som kommunalråd och blev intervjuad.

Är du själv verksam i något företag eller en bransch som har kopplingar till området är det läge att öka tempot kring public affairs för att väcka frågan hos våra politiker nationellt och lokalt.

Polisens nystart alltmer angelägen

Att polisen som statens största myndighet har problem är tyvärr uppenbart. Trots kraftigt ökade resurser sedan flera år tillbaka har inte antalet poliser växt i motsvarande grad. Sverige ligger fortsatt i EUs bottenskikt när det gäller polistäthet relativt befolkning. Polisen löser färre brott, färre brottsoffer anser det vara lönt att anmäla brott och det är långa svars- och utryckningstider. Ur ett medborgarperspektiv är det klart ett underkänt betyg.

Riksrevisionen har pekat på väldigt allvarliga problem i hur man inte förmår lösa brott. Såväl det som rör mängdbrott och den grova brottsligheten med skjutningar misslyckas polisen med. Riksrevisionen har ord och inga visor som slutord: ”Riksrevisionen bedömer att läget är allvarligt. Om Polismyndigheten inte kommer till rätta med de tillkortakommanden som granskningen synliggör bedömer Riksrevisionen att det på sikt kan leda till att brottsutsatta privatpersoner, näringsidkare och organisationer inte får sin trygghet och säkerhet tillgodosedd. Riksrevisionen bedömer också att allmänhetens förtroende för rättsväsendet riskerar att minska.”

Lika illa är det när polisen ska samla resurserna till det man kallar särskilda händelser, till exempel vågen som sköljer över Stockholmsregionen med skjutningar och bombdåd. När det pågår över lång tid dräneras resurserna från andra delar av Sverige och brottsligheten får fortgå där när det inte finns poliser på plats. Slutklämmen är förödande i Riksrevisionens granskning: ”Riksrevisionens bedömning är att det i dagsläget inte är möjligt att mäta om särskilda händelser riktade mot grov brottslighet ger effekt.”

Men det finns de som har förslag på hur polisen skulle kunna fungera. En tidigare polis som nu är riksdagsledamot, Fredrik Kärrholm, har skrivit om det han tycker borde göras.

Kortfattat handlar det om ett helt nytt tankesätt där poliser som ägnar sig åt brottsbekämpning ska premieras. Därmed dra ner på chefer och olika stödfunktioner som inte har som uppdrag att lösa brott. Som ofta handlar debatten om att det krävs nya pengar. Men exemplet polisen visar att det inte är svaret. Pengarna måste också styras dit där de ger effekt för medborgarna och samhället.

Ammunition till Ukraina

Nu har EU samlat sig till en offensiv för att få fram mer ammunition till Ukraina. Det är inga små volymer det handlar om och det är avgörande för att kunna mota ryssarna ut ur landet. Uppenbart har kriget tagit Europas länder på sängen med hur mycket ammunition som går åt i ett krig i vår tid. Lagren är inte så stora som de behöver vara och nu måste produktionen öka snabbt och stort.

Dock flaggar vapenindustrin i Sverige för att det kommer ta tid att få igång produktionen med större volymer då det är en rad komponenter som ska sammanfogas från olika leverantörer. Förhoppningsvis lär vi oss nu efter pandemin och kriget att det inte går att ha för små lager i samhället. Det är för sårbart helt enkelt och det kan i sin tur får allvarliga problem med rikets inre och yttre säkerhet.

Trump och Republikanerna allt stolligare

Jag tänkte avsluta nyhetsbrevet med två filmer. I den ena så är det ett potpurri av stolligheter från Trump och hans allierade i Republikanerna som illustrerar varför de är direkt olämpliga att inneha förtroendeuppdrag.

Den andra är ett klipp från en påhittig person som retas med Trump utanför hans hus i Florida där han kör runt med en stor skylt på flaket.

 

Med detta tar vi helg!

 

Niklas Nordström

vecka 13 2023

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.