Har statsbudgeten en tydlig linje?

Nu har hela statsbudgeten för 2024 presenterats och vi kan nu göra en någorlunda samlad bedömning. Min tolkning av valets utfall 2022 var att regeringen fick ett mandat att få ordning på Sverige. Oron för bland annat brottsligheten, invandringen, elförsörjningen och drivmedelspriserna tippade över till de fyra partiernas favör som kom att utgöra regeringsunderlaget. Har då regeringen med den här budgeten förslag som kommer att svara på de frågorna? Till det har vi också konsekvenserna av kriget och den eftersom allt sämre ekonomin för landet.

Det som jag tycker att regeringen levererar på är sådant som rör säkerhet och försvar. Även om Turkiet och Ungern krånglar så kommer budgeten tillföra Försvarsmakten de medel som behövs för att nå NATO:s mål om 2 procent av BNP. Jag tror också regeringen att kan säga att den levererar på en åtstramad flyktingpolitik och mer ordning och reda i migration. Resurserna som tillförs polis och rättsväsende är också betydande, men som jag skrev i förra veckans nyhetsbrev är det tveksamt om det räcker för att bekämpa brottsligheten på den nivå Sverige har nu.

När det gäller statsbidragen till kommunsektorn kommer det alltid vara så att, bortsett från pandemiåren, ingen regering tillför tillräckligt med pengar så att kommuner och regioner är nöjda. Inte heller en S-regering skulle ha tillfört mycket mer pengar.

Skattepolitiken har jag svårt se att de som röstade på den här konstellationen är särskilt nöjda. Svekdebatten kring inkomstskatter kommer att vara svår för de borgerliga partierna och för SD kring drivmedelsskatterna. Det var få som uppfattade budskapet innan valet på annat sätt än att inkomstskatter och drivmedelsskatter skulle sänkas. Även om regeringen försöker visa att skatterna går ner så tror jag kritiken internt kommer bestå.

Är vi redo att rusta Sverige?

I Storbritannien kom det nyligen rapporter om att över 100 skolor fick stängas på grund av larm om att byggnaderna fysiskt faller sönder. Skälet till det är att myndigheterna under lång tid ignorerat varningar om hur illa ställt det var med byggnaderna. Krisen är ett faktum när elever helt plötsligt står utan undervisningslokaler. Från min tid som kommunalråd i Luleå vet jag att den kommunen och många andra har ett eftersatt behov att rusta samhällsfastigheter, så som skolor. Mycket byggdes för 50 år sedan – hur ska politiken prioritera detta idag?

Dagens Nyheter har haft olika artiklar om den dåliga standarden på tågen som trafikerar norrut. Jag har själv åkt med nattåg mellan Stockholm och Luleå några gånger och slagits av hur gamla tågen är. Min känsla är att det är samma tåg som jag åkte med som barn, det vill säga minst 50 år gamla. Trafikverket, det vill säga staten, äger tågen som sen operatörer använder – ska staten orka investera i en upprustad järnvägsflotta?

Jens Kärrman skrev en krönika på liknande tema om att regering och riksdag inte längre kan ducka för behoven att investera i infrastrukturen i norr, i synnerhet Norrbotten. De stora industriinvesteringarna omöjliggörs om inte staten gör sitt. Jag kan bara instämma och jag kan delvis säga – vad var det jag sa. Vi var många kommunalråd som genom åren förklarat för staten att infrastrukturen i norr är underdimensionerad. Nu är vi där när det riskerar bli kris om inget görs väldigt snabbt. Malmbanan är till huvuddel enkelspårig och ska transporter ungefär hälften av hela den svenska godsvolymen som transporteras på järnväg.

Liknande behov och förfall kan man se på fler områden. Vi närmar oss den punkt när staten måste bestämma sig för om spöket från 90-talskrisen ska få bestämma vår framtid eller om det är de eftersatta behoven på samhällsinvesteringar som lokaler, infrastruktur, vatten- och avloppsnät, fiber och mobilnät och annat som ska få bestämma. I Sverige har vi efter 90-talskrisen bestämt att staten ska vara lågt skuldsatt och att att hushållen istället ska vara högt skuldsatta. Statens skuldsättning är idag 19 procent av BNP. Det är en mycket låg grad av skuldsättning i internationella jämförelser. Sverige har skrivit på åtaganden om att den samlade offentliga sektorn ska ha en skuld som är maximalt 60 procent av BNP. Den är idag ca 36 procent av BNP.

Politiken står inför att vi långsamt närmar oss den punkt där Storbritannien nu är med sina skolor. Sverige behöver en plan där kommuner och staten samverkar i att rusta upp Sverige till modern standard. Här finns mycket att göra för de företag och branscher som vill bidra till att få ordning på Sverige och rusta samhället för framtiden.

Labour rustar sig för att ta över Storbritannien

Jag har länge följt brittisk politik och minns åren när Tony Blair och New Labour var förebilden för många partier i Europa. Labour under Blair vann tre val på raken och åstadkom mycket för att modernisera landet. Sen 2010 har landet styrts av Tories och Brexit har på ett sorgligt sätt kommit att prägla politiska debatten, stämningen i landet och ekonomin.
Labour har också haft några dåliga år när man utsåg en vänsterledare som Corbyn som gjorde att man förlorade väldigt många traditionella väljare. Labour under Blair visste att man inte kan vinna val i det konservativa Storbritannien om man är för långt till vänster, men Corbyn försökte ändå och det blev katastrof. Tidigare stabila valdistrikt som alltid har röstat Labour blev avskräckta av den radikala agendan och flydde högerut.

Nu har man valt en ny ledare som ser ut att kunna vinna nästa val. Keir Starmer är en som tagit tillbaka Blair in i värmen och lyssnar på goda råd från honom.

Labour har i grunden en positiv syn på EU och samarbete med Europa, men har ännu inte vågat säga att man ska söka medlemskap på nytt. Däremot är Starmer tydlig med att samarbetet med Europa ska intensifieras och han har nyligen varit på turné bland annat till Frankrike och markerat mycket tydligt att Storbritannien under Labour vill ha nära relation med EU.

Miltton har ett bra samarbete med SCC UK, svenska Handelskammaren i London. Vi guidar gärna svenska företag, tillsammans med handelskammaren, som vill etablera sig på brittiska marknaden eller göra affärer med brittiska företag.

Ukraina behöver oss alla fortsatt

I sitt linjetal till Europaparlamentet var Ursula von der Leyen mycket tydlig med att stödet till Ukraina ska fortsätta. Inte minst betonade hon vikten av ekonomiskt stöd så Ukraina kan betala pensioner och löner så att befolkningen fortsatt kan klara sig när ekonomin skadas av kriget.
President Zelensky var mycket kritisk i sitt tal i FN till hur den organisationen inte agerar för att stoppa kriget. Att Ryssland fortsatt sitter och kan blockera uttalanden och åtgärder är fruktansvärt och väcker viktiga frågor om att FN måste reformeras. Zelensky varnade också andra länder att om Ukraina faller och Ryssland vinner kommer fler länder att utsättas för samma aggression av Ryssland eller andra stora länder.

Vi kan alla fortsatt spela en roll för att hjälpa Ukraina. De flesta av oss har skänkt eller skänker pengar till olika organisationer som ska hjälpa Ukraina klara kriget. Men det finns också ett fungerande näringsliv som behöver kunder utanför landet. Det bästa svenska företag kan göra är att hitta affärspartner i Ukraina redan idag som man kan anlita eller handla med. Då kan det komma in pengar i Ukraina som gör att ekonomin hålls igång.

Miltton har fått förtroendet att vara partner med Global Business for Ukraine. Det innebär bland annat att vi ska bilda en handelskammare i Stockholm och Helsingfors och genomföra olika aktiviteter för att berätta om allt som sker i Ukraina som inte har med kriget att göra. Det är en viktig del i återuppbyggnaden, som måste ske parallellt med att kriget utkämpas. Vi kan hjälpa ditt företag att bli medlemmar i handelskammaren och att navigera i hur det går att göra affärer i Ukraina redan idag. När kriget väl tar slut och återuppbyggnaden fortsätter med ökad fart, gäller det att näringslivet i Sverige har kommit en bit med att bygga relationer och skapa förtroende i Ukraina. Hör av dig så att vi redan idag kan hjälpas åt att göra Ukraina starkare.

Niklas Nordström

vecka 38 2023

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.