Med en månad kvar till valet kommer partiernas ledande företrädare alltmer i medias strålkastaljus. Jag tänkte försöka skriva några särskilda kommentarer kring det vi ser och hör från våra folkvalda inför valdagen.

Sveriges Radio P1 har under morgnarna denna vecka intervjuat fyra partiledare. Inledningsvis med de två mest sannolika statsministerkandidaterna Andersson och Kristersson plus Bolund och Pehrson. Nästa vecka återstår de övriga fyra. Intervjuerna är bra på det sättet att de är långa och journalisterna hinner ställa frågor såväl på bredd som djup. På den här nivån med erfarna politiker sker inga stora misstag och de undviker att svara alltför tydligt när de befinner sig på osäker mark.

Ska man säga några ord som är gemensamt är det att alla partiledare är helt på det klara med att de möjliga konstellationer man ska bygga regeringsunderlaget på är spretiga och att det därför inte går att vara för definitiv i var gränser går för vissa frågor och samarbeten. Båda alternativen har sina inneboende svåra konflikter att hantera och det framkommer tydligt att partiledarna inte tar lätt på den situation vi sannolikt befinner oss i efter valet. Trots allt får partierna och deras företrädare hantera det valresultat vi väljare ger dem. De två partiledarna för mindre partier var mycket klara över att de inte kan ställa så många villkor och krav om de ska kunna släppas in i en regeringsbildning.

Det som väljarna rankar som fråga nummer ett enligt SOM är brottsligheten, sen sjukvården och efter det invandringen. Hittills har partiledarna i de här utfrågningarna inte haft så stort fokus på de frågorna. Sannolikt kommer oron över privatekonomin att slå genom än mer i valrörelsen och de frågorna bör få mer utrymme i framtida utfrågningar och intervjuer.

Ulf Kristersson har en svår sits som kommer fram i den här typen av intervju och det rör hans regeringsunderlag och vad man ska driva för politik. Vad är det för propositioner som ska läggas fram om det blir maktskifte? Känslan är att Alliansen 2006 var väl förberedd inför maktskifte, men att det inte är samma förarbete som gjorts i den nya konstellationen. Besvärande är också att han som ledare för oppositionen inte lyckas formulera sig och presentera alternativet på ett sätt som övertygar väljarna. Givet de problem Sverige har borde en oppositionsledare ha en starkare ställning en månad innan valet. Inte minst oron kring privatekonomin, som växer snabbt hos svenska folket, och brottsligheten borde ge Moderaterna en starkare position än de har idag enligt opinionen. Räkna med att Kristersson kommer tydliggöra vad hans alternativ har att erbjuda väljarna och tydliggöra vilken politik de går till val på.

Magdalena Andersson har liknande problem som Kristersson att förklara vad hennes alternativ ska driva för politik. Dock vet vi alla vid det här laget att Andersson och S har en förmåga som slår alla andra partiers att kunna förhandla sig fram till majoriteter i de mest svåra parlamentariska lägen. Jag tror heller inte alla åren som finansminister och att hon lotsade Sverige in i NATO försämrar hennes stöd hos väljarna. Det som överraskade i intervjun är frågan om fastighetsskatten. S vet sedan många val att denna fråga är en farlig sådan som kan skrämma iväg väljare till det andra lägret. Ändå lyckades inte Andersson stänga dörren ordentligt när hon fick frågor. Det blir lite glidningar som lämnar fritt fram för politiska motståndare att fortsätta skrämmas med att S kommer införa fastighetsskatt. Detta i ett läge när de flesta hushåll som äger sin bostad samtidigt får höjda boendekostnader när räntorna stiger. Räkna med att S kommer tvingas tydliggöra sin position kring fastighetsskatten.

Per Bolund fick många frågor om klimat och miljö, vilket man kan undra lite över. De är trots allt ett parti som ska svara för bredden av frågor som regering och riksdag hanterar. Det som blir tydligt är att Miljöpartiet helt och hållet förstår att deras chans att bli invald och sitta i en regering beror på socialdemokratiska stödröster och att Andersson vill ha med dem i en regering. Det som majoriteten väljare också förstått är att trots partiets namn är det inte självklart att de är bäst för att hantera klimat och miljö. På frågor som vi vet varit svåra för regeringen att hantera när MP ingick i den blev det tydligt att dessa problem kvarstår. Miljöpartiet vill inte se att det öppnas nya gruvor om de skadar natur och miljö, vilket såklart gör att i praktiken kommer inga nya gruvor att öppnas med såna begränsningar. Liknande resonemang fanns på fler områden. På frågor om hur man i så fall ska få fram de råvaror som behövs för att bygga alla elfordon, vindkraftverk, solpaneler etc så är svaret att införa pant på mobiltelefoner så de kan återvinnas. De flesta förstår nog att det krävs såväl återvinning som ökad gruvproduktion om vi ska kunna producera all ny teknik som ska minska klimatpåverkan. Alla de konflikter som fanns under samarbetet med S kommer med andra ord finnas kvar. Räkna med att Miljöpartiet kommer få fortsatta frågor på det här temat.

Johan Pehrson gjorde allt han kunde för att markera vilken sida Liberalerna nu tillhör. Det finns anledning till det givet att man samarbetat med andra partier i Januariöverenskommelsen. Efter en viss tystnad svarade Pehrson på frågan om vad han ansåg att SD förde med sig in i ett samarbete med att hänvisa till kampen mot brottsligheten. Konflikten inom Liberalerna finns såklart kvar i synen på SD, vilket en partiledare måste förhålla sig till. Pehrsson valde att lyfta fram lärartäthet och skolfrågan som den viktigaste, vilket är logiskt. Liberalerna har vunnit mest på att vara Skolpartiet i svensk politik. Återstår att se om det också funkar efter byten av partiledare och nya förutsättningar. Räkna med att det kommer fortsatta frågor om samarbetet med SD och vad man är beredd att gå med på eller inte.

Brottsligheten för första gången den viktigaste valfrågan

Väljarna har sagt att de rankar brottsligheten som den viktigaste frågan enligt SOM-institutets mätningar. Det är första gången som det sker. Annars brukar det vara sjukvård, ekonomi, arbetslöshet eller skolan som toppar. Men inte i Sverige 2022. Vad som lett fram till det är sannolikt en ilska, rädsla och hopplöshet kring en allt mer vitt spridd och grövre brottslighet som drabbar folk över hela Sverige och i alla samhällsklasser.

Brottsligheten skildras ofta i media som att allt handlar om narkotikahandel, men det är bara en mindre del motsvarande ca 2-3 miljarder. Väsentligt större pengar rör det sig om för brott mot välfärdssystemet och socialförsäkringar motsvarande 8-20 miljarder och absolut störst är svartarbeten vilket motsvarar 90 miljarder. Viktigt är att politiken och det hederliga samhället i övrigt ser helheten och att rätt insatser sätts in för att försvåra för skurkarna.

I en intervju med chefen för Kumlaanstalten, där de grövsta brottslingarna sitter, berättar han om sitt uppdrag och vad han ser som viktiga åtgärder för att minska brotten. Trots allt visar statistiken att 70% av de intagna inte återgår till brottslighet efter avtjänat straff. Det är hoppfullt givet att volymen dömda ökar så att fängelserna måste byggas ut och därmed ökar kostnaderna för skattebetalarna att hantera konsekvenserna av brottsligheten. I intervjun beskrivs det vi hört i många andra sammanhang som svar på frågan hur man kan minska inflödet av kriminella. Stödet till familjerna och inte minst mammorna är centralt, enligt chefen Kumlaanstalten. Det känner jag igen från andra sammanhang och av böckerna Tills alla dör och Gangsterparadiset. Pappornas frånvaro är nästan total och det är mammorna som det hänger på om det ska sättas gränser och stopp för kriminella tendenser.

En person jag har stor respekt för som klok och sansad röst från förorten är Nalin Pekgul. Hon har levt och verkat som medborgare, politiker och sjuksköterska i Tensta och sett hur samhället förändrats senaste 30 åren. Hon skriver en mycket intressant artikel som svar på Anders Ygemans utspel. Pekgul pekar tydligt på en väg framåt som innehåller allt från ökad kameraövervakning till förbättrade utbildningar i svenska samt sluta med allehanda projekt som väg ur problemen.

Domarna från upploppen under påskhelgen löper på och det är som Widar Andersson skriver avgörande att Sverige och rättsstaten svarar entydigt att det är helt oacceptabelt att vandalisera egendom och skada och möjligen döda poliser. Dock ska sägas att det inte är gratis den process som rättsväsendet genomgår för att reda ut ansvaret under upploppen. Jag tog del av notan för några av de som dömts hittills och samtliga hade advokatkostnader som skattebetalarna får stå för på långt över 100 000 per brottsling.

Ryssland är i mycket sämre skick än vad som syns offentligt

Kriget fortgår och Ukraina behöver fortsatt Sveriges och omvärldens stöd. Därför bra att regeringen återkommande tar steg som stärker Ukrainas militära och civila försvarsförmåga.

Ryssland hotar också med att använda kärnkraften som ett terrorverktyg. Jag tror framförallt det är ryssarnas sätt att provocera oro i Europa och mobilisera krafter som är motståndare till kärnkraft. Bolund till exempel gick i den fällan i intervjun i radion. Ryssland har skickligt skapat ett beroende från Tyskland och EU av gas och olja. För sitt liv vill man inte att Europa ska bli självförsörjande med fossilfri el från kärnkraft.

Yale har också sammanställt en mycket intressant rapport om det verkliga tillståndet för Rysslands ekonomi. De som jobbat med rapporten är personer med djup kunskap om Ryssland språkligt och kulturellt och har sammanställt data från andra källor än de officiella ryska. Ska man sammanfatta det helt enkelt så är det att allt vi ser och hör från Ryssland om ekonomin och hur sanktionerna biter är rena lögner. I samma stil som under Sovjettiden manipulerar man statistik och ljuger ihop en berättelse som ska låta bra.

Rapporten visar, tvärt emot ryska propagandan, att sanktionerna biter och att det kommer slå undan fundamentet helt för den ryska ekonomin. Ta bara att alla de internationella företag som stängt eller kraftigt minskar närvaron i Ryssland svarar för 5 miljoner arbetstillfällen och för hela 45% av intäkterna till statskassan. Beroendet av att sälja sina råvaror är helt avgörande för Ryssland och där är Europa den stora kunden. När det nu snabbt minskar faller hela ekonomin ihop som ett korthus. Importen från moderna västekonomier har upphört mer eller mindre och med det stannar väsentliga delar av samhället eftersom få ryska företag inte är i närheten av att kunna producera det som faller ifrån. Att vara uthållig och envis i sanktionera mot Ryssland verkar vara den rätta vägen.

Inbjudan till Miltton Talks

Nu drar valrörelsen i gång på allvar och vi närmar oss slutet på den kanske stökigaste mandatperioden i mannaminne. Vi vill passa på att bjuda in till våra Miltton Talks & AW med valupptakt och analys hos oss på Vegagatan 14.

Den 23 augusti bjuder vi in till samtal med några av de mest initierade och erfarna kännarna av Stockholmspolitiken för analyser och spaningar. Miltton Talks & AW: Slaget om Stockholm – och hur påverkas riksdagsvalet?

Den 12 september anordnar Miltton eftervalsanalys där experter, så som Ibrahim Baylan (S), diskuterar och analyserar valresultatet och dess betydelse. Miltton Talks & AW: Vilka tog hem rysaren 2022 – och vad händer nu?

Båda tillfällen kommer att vara hybridevent med ett begränsat antal fysiska platser. Anmälan till både fysiskt och digitalt deltagande gör du via ovanstående länkar.

Varmt välkomna!

Niklas Nordström

vecka 32 2022

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.

PS: Är ditt företag eller din organisation nyfiken på omvärlden och konsekvenserna av alla de förändringarna vi ser och upplever nu? Miltton jobbar med New Context, ett seniort team rådgivare, för att hjälpa våra kunder att orientera sig i kölvattnet av kriget, världsekonomin och andra samhällsförändringar. Om intresse finns så bokar vi in ett möte med företrädare för Milttons kontor i Helsingfors, Stockholm och Bryssel.