Jag tror påskhelgens extrema våldsamheter riktade mot polisen som utspelades i flera svenska städer skakade om oss alla. Över 100 poliser är hittills dokumenterat som skadade!
Det kommer bli konsekvenser i hur staten rustar sig för att bjuda motstånd. Den reträtt vi medborgare såg med skadade, flyende poliser och brinnande polisbilar är helt oacceptabelt. Förhoppningsvis inser också de flesta att det har väldigt lite eller inget allas att göra med koranbränningen. Istället bevittnar vi en våldsyttring riktad mot polisen organiserad och utförd av kriminella, där också tidigare ostraffade, vuxna och barn, deltog.
Har man läst boken ”Tills alla dör” som skildrar unga kriminella från Rinkeby, Stockholm, förstår man att hatet mot polisen är så starkt att det är fullt möjligt att organisera den typ av stenkastning och bilbränning som vi sett i helgen.

Om oppositionen vill så finns här en fråga att driva gentemot justitieministern, regeringen och S. Det är inte lätt att bryta genom med andra frågor i skuggan av kriget och NATO-frågan, men den här frågan kan bli en sådan. Ska staten och övriga samhällsinstitutioner behålla medborgarnas tillit gäller det att stå upp mot de som angriper vår demokrati och frihet. Inte minst är politiken skyldig alla de hederliga skötsamma människor som bor där våldet triumferar att agera. Många är lågavlönade och har inte råd att köpa en bostad för att lämna de utsatta områdena, utan är tvingade att bo kvar där kriminaliteten är som värst. Här finns onekligen en fråga för oppositionen att driva då sommaren normalt sett ökar brottsligheten med skjutningar och andra våldshandlingar. En sommar med återkommande rubriker om kriminellas härjningar är ingen dröm för en regering, men det återstår att se om oppositionen förmår presentera en kritik och ett alternativ som också flyttar väljare.

Det kom också en rapport i veckan från Försvarshögskolan som adresserar en närliggande fråga som rör våldsbejakande extremism och hur det gjorts en strategiförändring i den salafistiska miljön. Rapporten bör läsas av ledare inom föreningslivet, riksdagsledamöter, kommunalråd och chefer i offentlig sektor då den pekar på behovet av ökad vaksamhet och åtgärder som rör myndigheter, skola, föreningsliv och andra områden där dessa personer verkar för att påverka samhället i en radikal och extrem riktning. Rapporten pekar på en dyster utveckling där lärare och andra varnar för ökad radikalisering hos unga.

Nej det är inte fel på yttrandefriheten

Sverige är en sekulär stat där religion inte styr våra lagar. Här råder såväl religionsfrihet som yttrandefrihet. När yttrandefriheten och rätten att demonstrera ifrågasätts gäller det att stå stadigt. Om Sverige och polisen skulle ge efter och anpassa sig för att koranbrännande eller andra yttringar upprör så har vi förlorat. Det är tvärtom så att alla som bor i Sverige måste förstå att vi inte tar hänsyn till om det är en religion, politik, myndigheter, företag eller media som kritiseras. Det har vi all rätt att göra och den rätten måste värnas. Om tillståndsgivningen ska ta hänsyn till att det är ramadan, som en del föreslår, ger det utrymme för framtida inskränkningar av yttrandefriheten. Om en grupp mobiliserar tillräckligt många som protesterar och som hotar med våld kan inte staten backa och ge upp rätten att demonstrera och föra fram sin åsikt.

Staten och övriga samhället med kommuner och civilsamhälle måste stå stadigt i dessa grundläggande principer. Vi har redan sett hur Lars Vilks fick betala ett orimligt pris efter att ha gjort sina konstverk med profeten Muhammed. Över tio år med ständigt livvaktsskydd och inskränkt frihet. Till sist omkom han i en tragisk olycka i sällskap med de poliser som skulle skydda honom. Själv erkänner jag att jag inte stod upp tillräckligt tydligt för Vilks rätt att verka som konstnär och därför kommer jag nu att konsekvent hävda rätten till yttrandefriheten. Utan den grundläggande principen blir Sverige ett mycket sämre land att leva i.

Det finns en tid efter valet

Regeringen har nu presenterat sin vårbudget och fokus ligger på att hantera konsekvenser av kriget, pandemin och inflationen. Flera insatser som ska hantera ökat flyktingmottagande från Ukraina och stödja Ukraina presenteras. Även insatser för att stärka totalförsvaret ingår i budgeten. Detta är den sista stora budgetförändringen som regeringen går med till riksdagen innan valet. Att det kommer fler mindre justeringar får vi utgå ifrån då läget med kriget gör allt osäkert.

Vad saknas då? Från näringslivet kommer en skarp kritik att för lite görs för att få fler människor i arbete och därmed kan försörja sig själva. Nu är alltför många i utanförskap och bidragsberoende fast man skulle kunna arbeta. Kritiken avser också att för mycket pengar spenderas på kortsiktiga insatser för att mildra prisökningar för hushållen.

Det som gäller för alla som planerar för public affairs nu är att blicka bortom valet i september. Det kommer en tid då det gäller att vara rustad med offensiva egna förslag man kan överlämna till politiken. Allt talar för att det kommer vara en situation i riksdagen med små eller oklara majoriteter och då finns det möjlighet att få genom förslag hos våra rikspolitiker som letar efter genomförbar politik. Så en plan för politisk påverkan för det kommande året eller 18 månaderna är en fördel att ta fram.

Kriget in i en ny fas

Ryssland har fokuserat på att vinna Mariupol och därmed säkra territorium som de vill ha för att binda samman Krim med östra Ukraina. Offensiven som inletts österifrån är en hård press på Ukraina då det är en annan form av krigföring i ett öppet landskap.

Stödet från omvärlden till Ukraina fortsätter och det enda som inte ges är flygunderstöd. I övrigt verkar det mesta formen av krigsmateriel och fordon skickas från USA, Europa och andra demokratiska länder. Biden lanserade i torsdags ett nytt stödpaket på 800 miljoner dollar samtidigt som han repeterade sin skarpa kritik mot Putin där han markerade att Ryssland inte kommer ges möjlighet att ockupera hela Ukraina.

Sverige och Finland alltmer samordnade

Senaste veckan har ytterligare förstärkt viljan att Sverige och Finland ska närma sig medlemskap i NATO samordnat. Riksdagsdebatten i Finland var tydlig att det är vad man önskar och den justering av tidplanen regeringen presenterat för att tidigare lägga Sveriges ställningstagande indikerar samma sak. Det finns inget som pekar på annat än att Sverige och Finland gemensamt knackar på dörren och begär medlemskap i samband med mötet senare i juni.

Satiren fortsätter spöka för Putin och ryssarna och det raljeras återkommande över att alltfler länder vill bli med medlemmar av NATO trots de hot som Ryssland återkommande häver ur sig.

Niklas Nordström

vecka 16 2022

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.