Niklas Nordström

Miltton Thoughts: Krigets brutalitet och stödet till Ukrainas militär

Det är fruktansvärt att se hur Ryssland anfaller civila mål och människor urskillningslöst. Alltfler städer faller offer för flyganfallens bomber. Massgravar i städer som Mariupol måste till för att alla döda ska bort från gator och byggnader. Totalt sett är ca 4 miljoner Ukrainare på flykt inom och utom landets gränser. Domen mot Ryssland är och kommer bli hård när deras brutalitet mot Ukrainas folk blir tydligt för omvärlden.

I förra nyhetsbrevet hade jag med en länk till hur man kan stödja Ukrainas militär ekonomiskt så att de kan köpa livsmedel och militär materiel till sina trupper. Ekot rapporterar att hela 3,5 miljarder samlats in bland annat från Sverige.

Försvarsfrågan allt högre på väljarnas dagordning

Från och med nu kommer Försvarsmakten hålla veckovisa presskonferenser för att svara på hur man hanterar säkerhetsläget. Budskapet från Försvarsmakten går inte att missförstå. Hotet mot Sverige har ökat och vi får vara beredda på till exempel påverkansoperationer och cyberattacker.

De svenska rikspolitikerna har sagt sig vara villiga att öka försvarsanslagen kraftigt för att nå 2%-målet relativt BNP. Jag tycker inte det viktiga är exakt vilka miljarder de olika partierna anger, utan att riktningen är tydlig. I verkligheten är det trots allt Försvarsmaktens förmåga att ta emot de ökade medlen på ett effektivt sätt som avgör. Det kommer ta tid att bygga upp en organisation som kan utrustas och bemannas på de nivåer politiken siktar på.

Svenska folket har också svängt kraftigt i opinionen till förmån för att försvarspolitiken och energipolitiken nu stiger kraftigt i betydelse hos väljarna. Så att svenska folket fattar läget och att det som sker i Ukraina påverkar oss är uppenbart. Folk begriper att elräkningen, Ryssland och Ukraina hänger ihop. Det i sin tur ritar delvis om kartan inför valet i september då partierna måste förhålla sig till det som nu sker i opinionen.

Det kommer bli svårare för oppositionen en tid framöver när fokus blir så starkt på regeringen. Dock är det också sant att vissa av de beslut som regeringen tagit drivits fram av oppositionen, till exempel vapenexporten till Ukraina och ökade försvarsanslag. Den fråga jag själv inte blir riktigt klok på vad som är strategin är frågan om NATO-medlemskap. Att den måste samordnas med Finland är för de flesta av oss uppenbart. Därför helt logiskt att ett möte på toppnivå ägde rum i helgen. Däremot blir det svårt förstå vad statsministern sen hade för strategi med att några dagar efteråt stänga dörren till NATO och för att sen tvingas gå ut och säga att det inte var så hon menade. En sån fråga vill nog de flesta av oss att våra politiker ska ha en tydlig och konsekvent linje kring. Nu blev det inte så och jag tror detta skadar internt och externt kring vad Sverige har för säkerhetspolitisk analys och strategi.

Hur kan svenska företag och organisationer förbereda sig?

Även näringslivet och civilsamhället i Sverige behöver förändras och uppdatera strategier och planer. Vi ser löpande nyheter om hur svenska företag avbryter sina affärer med Ryssland. Företagen med dess ägare och ledningar gör allt för att visa att de också står upp emot Putins krig. Vad som ligger framför oss vet ingen av oss, men vi kan förbereda oss och träna på olika situationer som kan uppstå vid cyberattacker, strömavbrott och andra störningar som kan bli följden av det vi nu ser ske i vår närhet. Miltton har ett team med rådgivare som är sakkunniga i säkerhetspolitik, politik, krisförberedelse och krishantering, kommunikation av olika slag och mycket mer. Allt detta står till våra kunder förfogande för att säkerställa att det finns analyser, strategier, planer och förberedelser för olika typer av händelser som kan bli aktuella. Tveka inte att kontakta mig om du har anledning tro att det behövs uppdaterade krismanualer och planer som kan möta den nya verklighet vi befinner oss i.

Läs mer: miltton.com/war-in-ukraine.

Ökade kostnader för inre och yttre beredskap och försvar kommer inte gratis

Även om enigheten är stor hos folket och våra folkvalda om att vi måste rusta oss bättre för att hantera det nya läget så är det inte lika självklart hur notan ska betalas. Vi vet redan sen förut att polisen är i stort behov av att växa, Sverige ligger i EUs botten vad gäller polistäthet. Att den ökade brottsligheten kostar är vi nog alla medvetna om, men jag tycker nog inte våra politiker gett oss en ärlig bild av det vi har framför oss när alla kriminella ska utredas, dömas och sen sitta i fängelse. Leif GW Persson var med i TV4 och gav en inblick i notan för Vårbynätverket. Bara det 80-tal kriminella som nu dömts till sammanlagt 150 års fängelse kommer kosta samhället en kvarts miljard! Detta är direkta kostnader inklusive fängelsevistelsen, men inte det själva brotten kostar för människor, företag och samhället i stort.

Sen kommer nu en snabbt växande kostnad för ökad osäkerhet som Ryssland skapat för försvaret i olika former. Vi talar om tiotals miljarder i ökade kostnader som kommer de närmsta åren och sen permanentas på en ny högre nivå.

Men det stannar inte där. Sverige behöver se över många områden för att trygga vår beredskap och försörjning. Inte minst elförsörjning och drivmedel blir uppenbart att vi behöver producera på helt annat sätt i Sverige och EU. Den politik vi fört hittills i Sverige, Tyskland och EU har lett till att det är Ryssland, Putin och oligarkerna som blivit vinnare. Och vårt jordbruk som kommer bli allt viktigare att vi kan utveckla och öka egen livsmedelsproduktion för att minska beroendet av omvärlden. Sveriges rika berggrund med alla potentiella nya gruvor blir likaså allt viktigare om vi ska kunna säkra tillgången till metaller och mineral till industrin i EU. Skogen måste kunna avverkas och brukas och inte som nu hotas av stopp på grund av aggressiva byråkratiska angrepp.

Ska vi kunna hantera notan för allt detta och annat går det inte att beskatta företag och löntagare hårdare. Sverige ligger redan i världstoppen av skattetryck. Snarare måste våra politiker med samma enighet och målmedvetenhet som man nu ökar de offentliga utgifterna komma med förslag på hur vi ska öka intäkterna. Sverige har dessvärre tappat konkurrenskraft över tid och det måste vändas. Likaså är det inte möjligt att 1,3 miljoner svenskar i arbetsför ålder inte kan försörja sig själva. Fler måste i arbete och fler företag måste växa om vi ska kunna hantera de växande kostnaderna. Annars leder det till nedskärningar på andra områden alternativ att skatterna ska höjas.

Niklas Nordström

vecka 10 2022

Dessa inlägg skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.