Tillhör du de som fått nyhetsbrevet tillsänt via en vän eller kollega? Då kan du anmäla dig som prenumerant via den här länken så får du det direkt i din egen e-post varje fredag.

Inflationen biter sig fast på höga nivåer

När jag var ung SSU-are på 80-talet skolades vi som var politiskt aktiva in i att hata inflationen. Det var då uppenbart att löntagarna stod som ständiga förlorare när lönerna steg kraftigt, men inflationen ännu mer som åt upp lönelyften. Sedan 90-talet när facken och arbetsgivarna tog i hand på att det skulle vara slut på inflationsdrivande lönerörelser och Riksbanken satte som mål att bekämpa inflationen har vi sluppit tänka på det i Sverige.

Tyvärr är den tiden nu över och inflationen ger ännu inte med sig vilket slår hårt mot hushållen. Vi har sannolikt utraderat tio års reallöneutveckling och köpkraft med den takt inflationen och bolåneräntorna ökar. Att svenska kronan är så svag jämfört med euron och dollarn är extra besvärligt då det i sig spär på inflationen när importen blir extra dyr för Sverige.

Dagens politiker och ekonomer har inte verkat i ett samhälle med hög inflation och det tror jag förklarar mycket av osäkerheten i svaren vi hör. Inte minst visar detta sig i de stolliga förslag som dyker upp om att öka utgifterna för att mildra effekterna av inflationen då dessa snarare skulle förstärka problemen med inflationen. Sådana förslag exponerar det faktum att många politiker inte haft fokus på inflation under de senaste 25 åren. Eller kraven om att sätta stopp för prishöjningar på mat exempelvis. Inget av detta skulle hjälpa och fungerar inte i verkligheten. Riksbanken har talat om att det planeras för fortsatta räntehöjningar, men får också kritik för att det i sig driver på inflationen.

Men det kan ju istället öppna för att politiken tar itu med sånt som kan ha en långsiktig effekt för att förbättra ekonomin. Reformer som sätter fart på jobb och tillväxt som skulle på sikt göra att vi får det bättre. Här finns utrymme för public affairs som kan hjälpa politiken med att skapa skarpa förslag.

Hur blev en personkonflikt i Botkyrka riksnyhet?

Lördag 18 mars genomför Socialdemokraterna i Botkyrka ett möte där frågan om vem som ska vara partiets kommunalråd prövas på nytt. Man kan lugnt säga att det hela utvecklats till en infekterad strid med förgreningar hela vägen upp till den socialdemokratiska partiledningen.

Hur än utfallet blir 18 mars så kan man konstatera att Ebba Östlin, som gjorde som Magdalena Andersson och Socialdemokraterna sa i valrörelsen och vände på stenen, hittills är den enda som fått avgå från ett uppdrag. Alla andra verkar opåverkade av det som hänt. Östlin gav för övrigt en ärlig och rak intervju i Studio 1 om du vill lyssna på den.

Det pikanta som hänt på senare tid är att närmare hundra nya medlemmar som skulle delta i årsmötet 18 mars inte får göra det efter att den nationella partistyrelsen inom S beslutat att de inte får bli medlemmar och delta med rösträtt på årsmötet. Besvärande är att inför S-mötet 28 januari, som kom att avsätta Östlin, värvades det nya medlemmar. Sannolikt för att få majoritet mot Östlin på mötet. När då Östlins anhängare vill göra samma sak inför 18 mars blir det stopp. Nu har det beslutet överklagats och den kan bli rättssak av det hela.

Av det som i grunden är en helt lokal fråga har nu blivit en nationell nyhet. Att det blir så förklaras delvis av att Botkyrka ligger nära de stora redaktionerna i Stockholm och därför är det lättare att relatera till det än om det hänt i till exempel Boden eller Bromölla. Men det handlar också om att ansvariga inom S och ABF på distrikts- och nationell nivå inte tog i saken i tid. Man gjorde det klassiskt mänskliga och hoppades att ett problem skulle lösa sig självt och försvinna, vilket det inte gjorde. Istället kom det att utvecklas till en kris som utmanar principer och moral.

Allt kokar ner till att S nu skickar ut signalen till övriga kommunalråd och partiorganisationen att man inte ska göra som partiledaren säger. Vänd INTE på stenen för det kan straffa sig och du blir lämnad ensam i att hantera följderna av det.

Det väcker också frågor om detta nu är en ny princip som etablerats vid personstrider. Ska S partistyrelse överpröva medlemskap också i till exempel Boden och Bromölla om det blir personstrider där? Hur ska man i så fall då orientera sig i varje situation när det uppstår andra konflikter lokalt och välja sida?

Socialdemokraterna nationellt är inte kända för att erkänna några misstag eller fel överhuvudtaget. Men för den interna organisationen finns det onekligen en del frågor som kommer bli bestående, likt ovan, och för omvärlden blir det en märklig signal att S säger en sak och gör en annan. Risken är stor att den socialdemokratiska kadern av kommunalråd, regionråd och andra kommunpolitiker nu blir väsentligt försiktigare i att röra i problem då priset riskerar bli väldigt högt.

För oss som professionellt hanterar kriser finns det inte minst lärdomen att man ska hantera problemen i tid medan det går. Det blir inte bättre av att blunda och hoppas att de försvinner. Hade S regionalt och nationellt satt sig med de lokala företrädarna i Botkyrka under 2022 och i lugn och ro resonerat om hur man ska hantera problemet med ABF och den konflikt som det skapade hade det säkert gått att hantera. Nu ser man inte ut att ha gjort det och då blev en lokal fråga ett nationellt problem.

Omvärlden står inte stilla

Kan illa fungerande samhällsservice och infrastruktur gynna populistiska partier? Ganska säkert, vilket Lena Melin skriver om. Hur mycket av SDs framgångar som hänger samman med irritation över bidrag, stigande brottslighet, dåligt underhållna vägar, mobiler som saknar täckning, brist på el, tåg som ställs in eller försenas, slarvigt städade gator med mera är svårt veta. Men att det skapar irritation och friktion är otvetydigt så.

Peter Kadhammar berättar om en väl fungerande offentlig förvaltning i Georgien. Pass utfärdas samma dag man ansökt. Man har organiserat sig i medborgarkontor där offentlig förvaltning samordnas för att minska fel mellan myndigheterna och för att serva medborgarna på ett effektivt sätt. Kadhammars reflektion går ut på att det som inte funkar i Sverige verkar funka där.

Min egen lilla iakttagelse är att fördomarna många svenskar haft om andra länder inte alltid är relevanta längre. Jag tillbringar en del tid i Malaga och Andalusien, södra Spanien, och kan där se välskötta och moderna städer som inte alls ligger efter oss i Sverige. Snarare tvärtom. Smart stadsplanering, stort utbud av kultur, konst och museer, modern kollektivtrafik, en känsla av framåtanda. Internationella företag etablerar sig och anställer. Nolltolerans mot tiggeri. Det plockas skräp och sopas varje dag. Malaga blev för övrigt utnämnd av Forbes i en global undersökning som världens bästa stad att besöka.

Senast jag var i Spanien åkte jag tåg Malaga – Madrid. Snabba, rena, tysta och moderna tåg som går i tid. Anekdotiskt – absolut, men jag kan konstatera att jag inte åkt med tåg av sådan kvalitet i Sverige.

Så min enkla rekommendation är att ansvariga chefer och politiker i offentlig sektor i Sverige tar intryck och ser till att Sverige håller jämna steg med en omvärld som annars går förbi oss.

Dubai en fristad för ryssarna

Jag erkänner att jag blir provocerad att ta del av nyheter om hur ryssar, en del rika, en del som inte vill ut i kriget, en del som kan bedriva sitt företag utanför Ryssland och andra lever ett väldigt bra liv i bland annat Thailand, Turkiet och Förenade Arabemiraten.

De ryssar jag tagit del av i olika intervjuer är alla ovilliga att kritisera kriget mot Ukraina och man anför andra skäl till att just de lämnat Ryssland. Att inte sanktionerna omfamnats av fler länder i världen är skamligt och måste få konsekvenser för hur Sverige, EU och den demokratiska världen ser på dessa länder.

Förenade Arabemiraten är ett land som kraftigt ökat handeln med Ryssland sedan krigets början. Bland annat har exporten av mikrochips till Ryssland ökat med 15 gånger senaste året.

Men det stannar inte där. Tiotusentals ryssar har av olika skäl bosatt sig i Dubai och då har även de finansiella transaktionerna kommit i fokus. Fastighetsmarknaden i Dubai går på högvarv med alla rika ryssar som skaffar sig boende och driver företag när Europa och USA inte längre är tillgängligt.

Nu pågår ett arbete från västvärlden att förmå Förenade Arabemiraten att avbryta relationerna med Ryssland och ryssarna så att man inte kan runda sanktionera via landet. Förenade Arabemiraten är redan under luppen rörande penningtvätt och då hjälper det knappast att man gör sig till fristad för rika ryssar som smiter undan sanktioner.

Niklas Nordström

vecka 11 2023

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.