När vi äntligen kunde känna lite hopp om att krigslyckan vänt med Ukrainas återtagande av territorium så sätter Ryssland en ny lägsta nivå. De riggade folkomröstningarna på ockuperad mark, och det ökade hotet med mobilisering och kärnvapen skärper konflikten ytterligare. Även om vi officiellt inte vet sanningen bakom sprängningarna av gasledningarna är vi nog många som ändå utgår från att det är Ryssland som ligger bakom. Finland stoppar nu ryssar från att komma in i landet och EU. Tills vidare får vi följa statsminister Anderssons ord om ökad vaksamhet. Själv ser jag till att så gott det går säkra att jag har beredskap hemma i enlighet med myndigheternas rekommendationer.

Börjar vi närma oss en normalisering av SD?

Jag tror inte att det hjälper att fortsätta hetsa kring att SD är rasistiskt och nazistiskt. Att var femte svensk röstar på SD måste snarare övriga partier självkritiskt fundera på hur det kan komma sig. Stig-Björn Ljunggren sätter ord på detta på ett bra sätt om att det snarare är centralt att ta till sig vad som får så många att rösta på SD och vad det är för missnöje som inte övriga partier förmår fånga upp.

Talmansvalet tycker jag var en sorglig uppvisning på hur snett fixeringen kring SD går. Jag är själv ateist, gick ur Svenska Kyrkan direkt jag blev myndig, och begriper inte alls hur man kan tro på någon religion. Andra ser på livet på annat sätt och jag har vänner och kollegor som är troende. Man får skilja på personers religiösa tro och deras roller i övrigt. Därav är jag högst ointresserad av Kronlids religiösa uppfattning, men desto mer av det politiska arbetet hon ska utföra.

Jag ser heller inte hur såna här ledartexter där ungdomars röstande ifrågasätts och deras föräldrar anklagas för att ha fostrat ”ett svenskt Hitler Jugend” hjälper det offentliga samtalet. Ord förlorar ju helt och hållet mening om politiker och opinionsbildare kallar folk man inte gillar för nazister och annat orimligt. Jag har själv blivit kallad Quisling av folk till vänster för att jag var för kärnkraft och emot flygskatt.

Allt talar nu för att SDs storlek och tunga roller gör att omvärlden börjar förändra sin syn på partiet. Liberalerna accepterar den nya ordningen att SD är med och förhandlar om grunden för regeringens politik och statsbudgeten. Fackförbunden flaggar för att det är dags föra dialog med SD på samma sätt som man gör med andra partier. Ingen konstig åsikt då många av deras medlemmar röstat på partiet. Jag tror även Socialdemokraterna successivt ändrar sin hållning, trots att tonläget fortsatt är högt. Verkligheten i den politiska vardagen gör att man från tid till annan kommer hitta samsyn också med SD i olika frågor. Minns att ungefär hälften av SDs väljare tidigare röstat på S.

Socialdemokraternas framtid?

I God morgon Världen hördes några av Socialdemokraternas tyngsta företrädare tala om hur man ska agera i opposition och beredskapen att regera om Moderaterna inte får ihop det. Att då få med sig L på en ny regering. Jag är inte alltför säker att den koalition S anser sig företräda med C, V och MP självklart finns där. Det var en löst sammansatt konstellation som hade en sak gemensamt inför valet – att hålla SD utanför makten. Det misslyckades. Bortom det är det inte så uppenbart vilken politik de här partierna tänkte föra.

Det har skrivits en del efter valet om Socialdemokraterna. Calle Melin skrev på temat att S behöver göra en samhällsanalys snarare än en valanalys. Det tror jag med. Som jag skrivit tidigare i nyhetsbrevet och i olika artiklar behöver S gå hela vägen tillbaka till de vägval som gjordes på 90-talet när de problem vi idag har att hantera grundlades. Om inte S börjar rota i de frågorna så kommer man inte hitta rätt svar på samhällsproblemen.

Det som S allra mest måste fundera över är att den styrkeposition man haft genom åren att finnas representerade i hela landet nu är kraftigt försvagad, möjligen förlorad. Att vinna väljare i storstaden och förlora på klassisk mark runt om i landet borde väcka till eftertanke om vilket parti Socialdemokraterna är och vill vara.

Brittiska regeringen spelar med höga insatser

Den nya regeringen efter att Truss tagit över har presenterat sin kompletteringsbudget. Den chockade omvärlden med sina kraftiga ofinansierade skattesänkningar. IMF gick ut och varnade att brittiska regeringen äventyrar ekonomin, förvärrar klassklyftorna och spär på inflationen med sin politik. Det är främst de rikaste som gynnas med skattesänkningar som ska finansieras med ökad statsskuld. Det och andra åtgärder fick pundet att försvagas och man befarar att riksbanken kommer höja räntorna ytterligare. Riksbanken köper nu på sig statsobligationer i en rasande fart för att försöka få stopp på pundets fall.

Samtidigt är det oerhört tufft för de brittiska hushållen inför den stundande vintern med skenande inflation, energikostnader och bostadskostnader. Det var en mycket massiv kritik mot budgeten och från väldigt olika håll, såväl höger som vänster.

Regeringen i Storbritannien tar en enorm risk med sin politik som inte alls är säkert att den lyckas. Brexit drevs igenom i en kampanj full med överdrifter och lögner för att övertyga väljarna att lämna EU. Ekonomin har redan tagit mycket stryk av det beslutet. De som är kritiska till regeringens politik pekar just på att det var så här det skulle bli. En politik med kraftig slagsida åt en högerliberal syn på ekonomin för att kompensera för försämrade möjligheter att bedriva export och import utanför EU. Grunden till politiken spåras nu tillbaka till en bok som både premiärministern och finansministern var med och skrev för tio år sedan. Så deras tankar om en radikal omsvängning av politiken har nu blivit verklighet.

Labour har en enorm medvind med hela 33% övertag i opinionen och ledaren Keir Starmer har under deras kongress klivit fram som en potentiell ledare för landet. Det blir intressant se hur det politiska klimatet i Storbritannien utvecklas kommande år.

Ny öppen tjänst på Miltton

Vårt team inom Public Affairs söker nu en ny kollega, en senior rådgivare med erfarenhet från politiken. Läs annonsen och sök eller tipsa en bekant!

Niklas Nordström

vecka 39 2022

Dessa inlägg Miltton Thoughts skrivs av Niklas Nordström, och de är personliga reflektioner kring aktuella frågor som diskuteras i nationella och internationella sammanhang. En blandning av texter och tankar om politik, samhällsförändringar, näringsliv och ekonomi. Du kan även prenumerera på inläggen via epost.